Trots att den totala livslängden i världen ökar, så ökar även cancerfrekvensen hos ungdomar och unga vuxna. Det fastslår en nyligen publicerad studie i tidskriften The Lancet Public Health. Denna studie har identifierat 17 cancertyper som verkar vara vanligare i unga vuxna födda på 1990 jämfört med personer födda 1955. Indicier för vissa cancerformer var två till tre gånger så höga i de yngre personerna än de äldre.

Enligt forskarna finns det ett antal bidragande faktorer till detta. Och dessa faktorer har ofta med vår moderna livsstil att göra.

I analysen använde forskarna information från 23 654 000 personer som diagnostiserats med 34 typer av cancer och 7 348 137 dödsfall från 25 cancerformer mellan 2000 och 2019.
De fann en ökad förekomst i 17 av de 34 cancerformerna i allt yngre generationer. Nedan följer en kort beskrivning av dessa cancerformer.

Icke-HPV-associerad cancer i munhåla och svalg hos kvinnor
Denna cancerform heter på fackspråk orofaryngeal cancer. Detta är den mellersta delen av halsen (svalget), som producerar saliv, håller munnen och halsen fuktiga och hjälper oss att smälta maten.

Cancer i övre magmunnen och magsäckscancer
Cancer i övre magmunnen är en typ av magcancer som börjar i de slembildande cellerna i den inre slemhinnan i den del av magsäcken som ligger närmast matstrupen. Mat och vätskor passerar genom denna del och tar sig in i magsäcken via matstrupen. 

Magsäckscancer börjar i de slembildande cellerna i den inre slemhinnan i huvuddelen av magsäcken nedanför magmunnen.
Cancer i gallvägar och gallblåsa
Cancer i gallblåsan är den vanligaste cancerformen i gallvägarna, då cancerceller bildas i vävnaderna i gallblåsan och gallgången. Denna cancerform kan sprida sig till lymfkörtlar och lever.

Lever- och intrahepatisk gallgångscancer hos kvinnor
Detta är en sällsynt typ av cancer som börjar i gallgångarna, som är en rörformad struktur som förbinder levern och gallblåsan med tunntarmen.

Bukspottkörtelcancer
Bukspottkörtelcancer påverkar bukspottkörteln, en körtel i buken som hjälper till med matsmältningen. I bukspottkörteln tillverkas även insulin, ett livsviktigt hormon som reglerar blodsockret. Överlevnadsgraden är låg eftersom sjukdomen ofta upptäcks sent och har ett snabbt förlopp.

Njurbäckencancer
Vid njurbäckencancer, eller njurcancer som denna cancerform också kallas, växer cellerna i det inre lagret av njurbäckenet okontrollerat. Detta är den del av njuren där filtrerad urin samlas för att transporteras till urinledarna, som sedan leder urinen till urinblåsan.

Olika former av tarmcancer: tunntarmscancer, kolon- och ändtarmscancer samt analcancer
Tunntarmscancer är en sällsynt typ av cancer. Vid denna cancerform bildas maligna celler i tunntarmens vävnader, som är en del av kroppens matsmältningssystem.
Kolon- och ändtarmscancer. De flesta cancerformer i tjocktarmen och ändtarmen utvecklas från en cell eller en grupp celler i tarmväggens slemhinna. Dessa celler förökar sig till en liten, icke-cancerös tumör som kallas polyp. När polypen växer kan den förvandlas till cancer.
Analcancer utvecklas i vävnader eller i slemhinnan i analkanalen. Vanliga symptom på denna cancerform är rektal blödning eller ihållande klåda.

Olika blodcancerformer samt cancer i blod- och lymfkärl: leukemi, myelom och Kaposis sarkom
Leukemi är en benämning på cancerformer där många omogna vita blodkroppar hamnar i blodbanan. Vilken typ av leukemi det rör sig om beror på vilken typ av omogna vita blodkroppar (B- eller T-lymfocyter) som kommer ut i blodbanan och om skeendet är snabbt eller långsamt.
Myelom är en typ av blodcancer som utvecklas från plasmaceller i benmärgen. Normalt är plasmacellerna en viktig del av kroppens immunförsvar då dessa producerar antikroppar (immunglobuliner). Vid myelom finns ökad produktion av ett avvikande immunoglobulin som vanligen benämns M-kompponent.
Kaposis sarkom är en typ av cancer som bildas i slemhinnan i blodkärl och lymfkärl. Cancern bildar utväxter av celler, så kallade lesioner, på huden som visar sig som röda, lila eller bruna fläckar eller knutor på huden. Kaposis sarkom är vanligt hos personer med nedsatt immunförsvar, exempelvis sådana som får immunsuppressiv behandling.

Cancerformer hos kvinnor:

Östrogenreceptorpositiv bröstcancer, äggstockscancer och cancer i livmoderkroppen
Östrogenreceptorpositiv bröstcancer är en cancerform där cellerna har receptorer som gör att de kan växa med hjälp av hormonet östrogen. Behandling med hormonella läkemedel som blockerar östrogen kan hämma tillväxten av cancercellerna.

Äggstockscancer är när onormala celler i äggstockarna börjar växa och dela sig på ett okontrollerat sätt som så småningom bildar en tumör.

Cancer i livmoderkroppen kallas vanligtvis endometriecancer och uppstår från epitelslemhinnan i livmoderhålan. I USA är livmoderkroppscancer den vanligaste gynekologiska cancern.

Cancerformer hos män: 
Testikelcancer är en cancerform som utvecklas i mäns testiklar. Den drabbar vanligen män mellan 20 och 40 år. Det vanligaste tecknet på sjukdomen är att en testikel har svullnat eller blivit större.

Faktorer som kan spela roll för ökningen av vissa cancerformer hos unga är en alltmer stillasittande livsstil, förändrade matvanor och sömnmönster samt kemikalier i miljön.

Västerländsk kost, som innehåller mycket mättat fett, socker, raffinerade spannmål och ultrabearbetade livsmedel, har kopplats till ökad cancerrisk.

Enligt studien spelar fetma en betydande roll i ökningen av cancerfrekvensen. Så många som tio av de 17 cancerformer som listas i studien är förknippade med fetma. Studien visar att fetma har ökat i alla åldersgrupper sedan 1970-talet men att den snabbaste ökningen har skett bland yngre i åldersgruppen två till 19 år.
Vissa cancerformer som påverkar matsmältningssystemet är inte direkt relaterade till fetma. I dessa fall tyder studien på att förändringar i tarmmikrobiomet också kan vara en faktor. Även om mer forskning behövs för att fastställa tarmbakteriernas roll i cancer tyder studien tyder på att specifika mikrober och kostmönster har kunnat kopplats till cancer i mun- och mag-tarmkanalen. 
Studien tyder också på att vissa miljögifter kan bidra till den ökade cancerfrekvensen. Även nerbrytningsprodukter av plast, så kallade mikroplaster, har också fastställts bidra till cancer.

Andrea Kontros
Sekreterare NNMH