Ovanligt många unga amerikaner som bor i mellanvästern i USA har drabbats av cancer de senaste åren. Potentiella orsaker som pekas ut är de vidsträckta masjodlingarnas användning av bekämpnings- och gödningsmedel.
I USA finns ett flertal majsproducerande delstater med milsvida majsfält och dessa är Kansas, Iowa, Nebraska, Illinois, Minnesota och Indiana. I USA odlas det genmodifierad majs som har gjorts resistent mot ogräsmedlet Roundup.

Antalet cancerfall bland unga har ökat markant i USA:s majsdistrikt
När USA år 1999 började med jämförelsestatistik av cancersjuka hade ovan nämnda delstater med  majsproduktion lika mängd cancerfall bland unga som resten av landet. Men under 2000-talet började en förändring att ske i dessa delstater. Nu finns det en mycket högre andel cancerfall i åldrarna 15 till 49 år här än i resten av landet. Bland de unga vuxna är fler cancerformer dessutom vanligare än i resten av landet, särskilt njur- och hudcancer.

I delstaten Iowa pekas marken ut som en potentiell riskorsak till de ökade cancerfallen,
Iowa har de högsta genomsnittliga halterna av nitratföroreningar i grundvattnet, som tros ha orsakats främst av användningen av gödningsmedel under årtionden. Även jordens radonhalter är höga i Iowa.

Nyligen stötte storföretaget Bayer, tillverkare av ogräsmedlet Roundup, på ett bakslag i Iowa.  Ett lagförslag som skulle göra det omöjligt att stämma företaget röstades ned. Roundup innehåller medlet glyfosat, vilket kan orsaka cancer och en rad andra hälsoproblem. Glyfosat är det mest använda ogräsbekämpningsmedlet i världen.

Det finns fortfarande ingen fastslagen orsak till den ökade mängden cancerfall i mellanvästern och Iowas guvernör har investerat stora pengar i ett forskningsprojekt som ska svara på den frågan. Men förklaringen ligger förmodligen i flera faktorer och i riskfaktorer som fanns redan för 10 till 30 år sedan tror chefen för Iowas cancerregister.

Ogräsbekämpningsmedlet Glyfosat
Ogräsmedlet Glyfosat lanserades år 1974 under namnet Roundup. Dess systematiska namn är N-(fosfonometyl)glycin och dess kemiska formel C3H8NO5P.  Det aktiva ämnet glyfosat finns även i andra herbicider (växtbekämpningsmedel).

Gkyfosat fungerar genom att hämma ett enzym som är nödvändigt i biosyntesen av aminosyrorna tyrosin, tryptofan och fenylalanin i växtceller. Genom att blockera detta enzym kan inte växterna bilda nödvändiga proteiner vilket leder till att växten dör.

Roundup var, när den lanserades, effektivt mot över 125 växtarter som är årligt återkommande och kortlivade. Sedan dess har ett antal växter som klassas som ogräs blivit resistenta mot ämnet.

International Agency for Research on Cancer (IARC) publicerade i juli 2015 en rapport med slutsatsen att glyfosat troligen framkallar cancer. Detta ogräsbekämpningsmedel får sedan år 2021 endast användas yrkesmässigt inom jordbruk och växthusodling, efter att dess potentiellt cancerframkallande egenskaper har upptäckts.
För att förenkla användningen av Roundup har genmodifierade växter utvecklats och används som grödor bland annat i USA. Detta gäller bland annat majs och soja som odlas i stor skala där. I praktiken innebär detta att en gen sätts in i dessa anpassade grödor som gör dem resistenta mot bekämpningsmedlet Roundup. 

Innan de genmodifierade grödorna lanserades ansågs det vara låg risk för att något ogräs skulle bli resistent mot Roundup. Men bara fyra år efter att den första genmodifierade sojabönan började användas, rapporterades det om en ogräsart som överlevde besprutningen av sojafälten. År 2011 fanns det 21 rapporterade ogräsarter som blivit resistenta mot glyfosatbehandling.

Används i Sverige
Glyfosat används framför allt på våren för att sterilisera jordbruksmark från ogräs före sådd, samt för att få bort ogräs efter skörd. Detta bekämpningsmedel används mest i södra Sverige och främst vid odling av potatis, sockerbetor, rödbetor och vitkål. Mängden bekämpningsmedel som används har minskat sedan år 2002 på grund av aktivt arbete efter upptäckten av dess farliga egenskaper.

Det bekämpningsmedel som används kan läcka ut i omgivande vattenmiljöer, lösa sig i dagvattnet och föras vidare till andra miljöer. Glyfosatbaserade växtskyddsmedel finns inte längre tillgängliga på marknaden för konsumenters bruk och dessa växtskyddsmedel får inte användas på lekplatser, i parker, på förskole- och skolgårdar samt i rekreationsområden som allmänheten har tillträde till. Dessa medel får inte heller användas i inomhusmiljö, trädgårdar, tomtmark för bostadshus, koloniträdgårdar och i växthus som ej används yrkesmässigt.

Toxikologiska effekter och spår i mat
Många toxikologiska studier har genomförts på glyfosat och dess metaboliter (ämnesomsättningsprodukter) både på encelliga och flercelliga organismer. Det har då visat sig att det finns mätbara effekter vid samtliga av dessa studier. Exempelvis har glyfosat visat sig ha toxikologiska effekter på alger där den minskat klorofyllhalten även vid låga koncentrationer samt till och med orsakat hämning av fotosyntesen. Mängden svampar och bakterier i miljön påverkas också negativt av glyfosat.

Daggmaskar är en väsentlig del i markens ekosystem och hjälper till att upprätthålla jordens kvalitet. Vid överanvändning av glyfosat påverkas daggmaskars reproduktionshastighet negativt och de utvecklar även DNA-skador. Inga kokonger eller juveniler (unga maskar) hittades i jorden som hade besprutats med mycket glyfosat.

Det enzym som glyfosat angriper hos växter och vissa mikroorganismer har även visat sig påverka honungsbins tarmflora. Bin har en specialiserad mikroflora som skyddar dem från patogener och gynnar deras tillväxt och denna påverkas negativt av glyfosat. Detta leder till att bin får störd metabolism, drabbas av infektioner som ökar deras dödlighet markant. Bin pollinerar 1/3 av vår mat. Spår av glyfosat har även uppmätts i födohonung.

Fiskar blir utsatta för låga koncentrationer av glyfosat när bekämpningsmedlet hamnar i sjöar, hav och vattendrag via ytvattnet. Vid toxikologiska studier gjorda på fisken Jenynsia multidentata med Roundup påverkades hanfiskarnas sexuella aktiviteter redan vis låga koncentrationer.

Hos möss har det visats ett samband mellan exponering av glyfosat och klassiska symptom på demenssjukdomen Alzheimers sjukdom. Hos vuxna hanråttor reducerades den totala mängden spermier av glyfosat och testosteronnivån sjunker.
Mat kan kontamineras av glyfosat, då detta medel används vid odling av spannmål, frukt och grönsaker för att få bort ogräs i odlingarna. Det finns även flera sätt på vilka mat kan kontamineras, exempelvis direktkontakt såsom via luft och vattendrag, kontamination vid skördning eller processning av mat.

Canadian Food Inspection Agency (CFIA) fann glyfosat i 29,7% av 3188 tester gjorda på föda mellan 2015 och 2016. EU:s granskning av frukt och grönsaker 2015 fann att 45% av dessa innehöll något bekämpningsmedel och 8% av dessa innehöll glyfosat. 

Källor: 
Cancermysterium i USA – majsfält pekas ut

Glyfosat - Wikipedia

Andrea Kontros
Sektreterare i NNMH  Nordiska föreningen för Naturlig Näring och Metabol Hälsa