Plast har vi runtomkring oss överallt nuförtiden. Ända sedan plasttillverkningen började i stor skala i mitten av 1900-talet har plastanvändningen eskalerat. Ända tills nu, då vi har börjat se plastanvändningens avigsidor. Eftersom plast är så gott som onedbrytbart, ansamlas plast i vår miljö och bryts ner till små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter som kallas mikroplaster.
Nu finns det mikroplaster i våra hav, i jorden, i vårt dricksvatten och till och med i våra kroppar. Och ingen vet vilka konsekvenser detta kommer att få på längre sikt. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på detta problem och försöka använda så lite plast som möjligt.

Mikroplast är små plastfragment som är mellan 1 nanometer och 5 millimeter stora. I den breda benämningen mikroplast räknas även små fragment av naturgummi och biobaserade plaster. Hit räknas också syntetiska textilfibrer med längd mellan 3 nanometer och 15 millimeter. Anledningen till detta är att de har liknande egenskaper som mikropartiklar av plast.
Mikroplast delas ofta upp i två grupper. Den ena gruppen kallas för primär mikroplast och syftar till den mikroplast som redan vid produktion tillverkas som små partiklar. Sådan plast används som råvara i plastindustrin i form av plastpellets. Det finns även små partiklar av mikroplast i en del kosmetika till exempel som skrubbmaterial.
Den andra gruppen av mikroplast kallas för sekundär mikroplast och detta bildas vid slitage av plastföremål och liknande produkter, exempelvis genom slitage av bildäck eller konstgräsmattor. Plastskräp bryts ner och fragmenteras i naturen till exempel av solljus.

Mikroplaster finns nu över hela jordklotet, även på sådana ställen där vi människor inte brukar vistas. Det har påträffats mikroplaster i snön på Antarktis och i de djupaste delarna av världshaven. Dessa små partiklar kan transporteras långt med vind- och vattenströmmar och även med djurliv och påverkar även de mest otillgängliga ekosystemen.
Mikroplast finns nuförtiden överallt i vår omgivning, både utomhus och inomhus. 

Det har gjorts beräkningar på att det flyter mer än 140 miljoner ton plast i våra hav. Varje år ökar mängden med 5 till 13 miljoner ton. Plastskräpet består av olika plastartiklar, exempelvis PET-flaskor och fiskeredskap. Allt detta plastskräp fragmenteras sakta ner till mikroplaster beroende på typ av plast, temperatur och exponering av solljus och nedbrytningen kan ta flera hundra år. Därför kommer mängden mikroplaster att öka under lång tid framåt fast vi minskar vår plastanvändning. I nuläget finns inga fungerande metoder att städa bort de minsta fragmenten ur haven.
Det finns inte mycket kunskap om hur människor och vår miljö påverkas av all den mikroplast vi har runtom oss och som ständigt ökar i mängd. Därför är det viktigt att drastiskt minska på plastanvändningen.

I vår inomhusmiljö finns det massor av fibrer från syntetiska textilier från exempelvis kläder, mattor och möbler. De ansamlas i damm och i luften och vi andas in flera tusen mikropartiklar dagligen.
Nuförtiden tillverkas väldigt mycket kläder av syntetmaterial, såsom polyester, nylon, och akryl. När vi tvättar dessa kläder i tvättmaskin frigörs stora mängder av mikrofibrer. Uppskattningsvis släpps över 9 miljoner mikrofibrer ut i avloppsvattnet vid varje maskintvätt, som sedan hamnar i vattendragen och bidrar till mikroplastföroreningarna i haven.
Utomhus släpps det ut miljontals ton mikroplast varje år från bildäcksslitage. Just bildäcksslitage är en av de största källorna till mikroplast globalt. Tänk på att koncentrationerna av mikroplast från bildäck är störst i städer och tättrafikerade områden.

Mikroplast har påträffats i många sorters livsmedel, exempelvis i musslor, honung, öl och salt. Det finns förhöjda halter av mikroplast i flaskvatten där mikropartiklar förts över till vattnet från plastflaskan och korken. 
Te-påsar är också gjorda av någon sorts plastmaterial nuförtiden och är en stor potentiell källa för mikroplaster när vi dricker te. Forskning har visat att takeaway-kaffemuggar, särskilt de som har en plastbeläggning på insidan, kan släppa ifrån sig miljontals nanopartiklar inom bara 15 minuter när de fylls med hett vatten.
Forskning visar att flaskmatade spädbarn får i sig miljontals mikroplaster varje dag, vilket motsvarar miljarder per år. Nappflaskor som vanligtvis är tillverkade av polypropen, släpper ut betydande mängder mikroplaster i barnmaten när flaskorna med maten hettas upp.

Det har visat sig att mikroplast kan tränga in i våra organ och celler. Dessa små partiklar har hittats i blod, bröstmjölk och i moderkakor, vilket visar att de kan tränga in och cirkulera i kroppen. Studier på djur har visat att nanoplast till och med kan tränga in i hjärnan. Dessutom har mikroplast hittats i vävnader hos kor och grisar, vilket innebär att vi kan få i oss mikroplast via maten.
Forskning antyder att mikro- och nanoplast kan vara kopplad till neurodegenerativa sjukdomar som demens, Alzheimers och Parkinsons. Studier har visat att nanoplast kan passera blod-hjärnbarriären och nå hjärnan. Mikroplast har förmåga att orsaka inflammation och oxidativ stress vilket kan påverka även hjärnhälsan.

Vi behöver alla dra vårt strå till stacken för att minska på plastavfallet och plastanvändningen. Här nedan följer några tips på detta:

Använd naturmaterial vid byggen och återanvänd naturmaterial som gammalt tegel och träbjälkar.

Använd möbler och heminredning av naturmaterial och byt inte inredning ständigt, bara för att ha något nytt.

Använd hushållsredskap av trä, bambu, porslin, glas eller metall.

Använd återanvändbara bivaxdukar vid förvaring av mat istället för plastfolie.

Använd lösvikts-te och kaffemuggar av porslin.

Använd kläder av naturmaterial som exempelvis av bomull, ull, siden, lin.

Undvik kosmetika och hudvårdsprodukter med mikroplaster.

Lämna allt plastavfall till återvinning.

KÄLLOR:
Om mikroplast    Naturvårdsverket
Om mikroplast  Livsmedelsverket
10 skrämmande fakta om mikroplast som alla bör känna till  Fakta.se