Mänskliga samhällen har successivt vuxit fram under tiden vi människor formades från urtidsmänniskor till nuvarande moderna människor. Samhällsmönstren har blivit mer och mer hierarkiska och komplicerade med tidens gång medan nya uppfinningar och faciliteter ökat exponentiellt.
Även olika samhällsformer har skiftat under tidens gång och formats av tidsandan och samhällsförändring. Från stenålderssamhällen, åldrar av metallförädling, feodalism, upplysningstid och industrialisering till vår moderna dataålder.
 Vilka krafter formar samhällen? Vad är viktiga kriterier för ett bra samhälle? 
Vilka är samhället till för? Och vad kan vi göra för att forma bättre samhällen?

Vilka krafter formar samhällen?
Samhället är en komplex struktur som formas av sociala, politiska, ekonomiska och kulturella faktorer. Sociala grupper och institutioner (exempelvis familjer, skolor, företag, regeringar och religiösa organisationer) bildar den sociala strukturen och möjliggör samarbete och samexisterande. Politik, ekonomi, kultur och social förändring är alla viktiga aspekter av samhället. Genom att förstå dessa faktorer kan vi få en djupare insikt i hur samhället fungerar och hur det kan utvecklas. Se länk till  SnöFestivalen

Nya uppfinningar och nya beteendemönster
Till skillnad från djurens samhällen, har vi i de mänskliga samhällena ständigt gjort nya uppfinningar, som har förbättrat och underlättat vårt liv och vår vardag. Med nya uppfinningar kom även nya beteendemönster som lade grunden för nya vanor, nya tankesätt och nya livsmönster, allt detta på gott och på ont.
   På så sätt har religioner, livsfilosofier och världsåskådningar och i nutid även politiska partier successivt utvecklats för att bidra till samhällsutvecklingen. Dessa har med tiden avlöst varandra med olika effekter på befolkningens levnadsvillkor och levnadsstandard.

Samhället är till för alla dess medborgare
Alla som lever i ett samhälle tillhör det aktuella samhället på ett eller annat sätt. Samhället består av människor i olika åldrar och med olika förutsättningar och behov samt med olika tankesätt och värderingar. Det är något som behöver beaktas.
    Därför behöver samhället ta hänsyn till sin egen komplexa sammansättning och främja alla samhällsmedborgares väl. Vi behöver se till att alla samhällsmedborgare har goda möjligheter i samklang med sina förutsättningar och personlighetsdrag. 

Vad är viktiga kriterier för ett bra samhälle?
Samhället är inte statiskt utan förändras ständigt. Sociala förändringar sker kontinuerligt genom införandet av teknologiska framsteg, politiska förändringar och ekonomiska kriterier. I varje samhälle sker det ibland kriser eller kulturella förskjutningar som kan leda till omstrukturering av institutioner och förändringar i trender och beteendemönster. Samhällets förmåga att anpassa sig till förändringar är avgörande för dess stabilitet och utveckling.   

Jämlikhet och inkludering
En av de viktigaste grundpelarna för ett bättre samhälle är att främja jämlikhet och inkludering. Det handlar om att se till att alla människor, oavsett bakgrund eller identitet, har lika möjligheter och rättigheter. Genom att bekämpa diskriminering och främja mångfald kan vi skapa en mer rättvis och harmonisk samhällsstruktur.
Se länk till GFF Onlie.

Att skapa ett bättre samhälle är ett kollektivt arbete som kräver engagemang av samhällsinvånarna genom viljan att förändra. Genom att främja jämlikhet, ta hand om miljön och engagera oss lokalt kan vi alla bidra till att bygga en mer hållbar och inkluderande samhällsstruktur för framtiden. I stället för att jaga ekonomisk tillväxt som ett självändamål, borde vi skapa samhällen där människor kan uppleva glädje genom att bidra, skapa och dela.

Vad kan vi göra för att forma bättre samhällen?
Utbildning och kunskap är en viktig förutsättning för att kunna forma bättre samhällen, då djupare kunskap ger större förståelse. Att skaffa sig kunskap inom olika ämnesområden bidrar också till att vi kan tänka mer brett och övergripande samt få en helhetssyn.
   Om vi bara gräver ner oss i ett ämnesområde och försöker göra förbättringar där, är risken stor för att vi missar helhetssynen och förbättringarnas helhetseffekter.

Hållbarhetsförändringar
Det finns många frivilliga organisationer som arbetar för inkludering och mångfald. Genom att stödja organisationer som arbetar för jämlikhet, de mänskliga rättigheterna och bevarande av naturen kan vi åstadkomma förändringar. Att bidra till en mer hälsosam livsstil medför också positiva hållbarhetsförändringar.
   Hållbarhet är en nyckelfaktor i att skapa ett bättre samhälle för oss själv och för framtida generationer. Genom minskad miljöpåverkan och mer ekologisk odling kan vi säkerställa att vi bevarar naturens resurser. Vi kan själv bidra till att bevara naturen genom att köpa mindre kläder och prylar, reparera det vi har, äta mer ekologiskt odlade produkter samt återvinna och minska vårt avfall. Genom att välja produkter från företag med miljövänliga produktionsmetoder bidrar vi också till en grönare värld.
   Genom att engagera oss lokalt i samhälls- och miljöfrågor kan vi förbättra vår närmiljö. När fler människor bryr sig och vill något, kan viktiga beslut angående vår närmiljö påverkas i positiv riktning. Vi kan även bidra till detta genom att uttrycka våra åsikter och göra vår röst hörd i demokratiska kanaler.

En positiv förändring är på gång
I vår nuvarande kultur mäter vi ofta framgång i siffror i form av pengar, kvadratmeter, antal anställda, BNP-tillväxt. Men kan vi börja se framgång på ett annat sätt?
   Men Innovation i samhällsutveckling handlar inte bara om att göra allt större, snabbare eller mer effektivt. Det handlar om att skapa en värld där vi kan leva i balans med oss själva, med varandra och med naturen.
   Och ågot håller på att förändras. Allt fler människor inser att lycka inte kommer från att äga mer, utan från att uppleva mer – meningsfullhet, gemenskap och skapande. Vi ser en rörelse där människor värdesätter tid och relationer framför saker. Där konsumtion inte längre är en hobby, utan något vi förhåller oss till medvetet. Där vi hellre odlar vår egen mat än jagar rabatter på stormarknaden. Se länk till Effective Mind 

Det pågår ett paradigmskifte
Vi går från att bygga fler köpcentrum till att skapa fler mötesplatser. Från att mäta framgång i ägande till att värdesätta meningsfullhet. Från att maximera välfärd till att hitta en nivå av ”lagomvälfärd” där vi har tillräckligt, men inte på bekostnad av planeten eller vår livskvalitet.
När vi omdefinierar vad en bättre värld betyder, skapar vi förutsättningar för innovation som verkligen gör skillnad – innovation som bygger samhällen där människor trivs, mår bra och lever hållbart. För i slutändan är den största rikedomen inte vad vi äger, utan hur vi lever.
Se länk till Effective Mind 

KÄLLOR
Se länkarna ovan i fetstil