Trygghet är en mycket viktigare faktor för vår hälsa än vad vi ger den för betydelse i dagens samhälle. Känslan av trygghet får människor att andas ut och att varva ner. Trygghet motverkar stress, en av de faktorer som bidrar till flest sjukdomar, både fysiska och mentala, i dagens samhälle.
Känslan av trygghet, gemenskap och att bli accepterad för den man är, är värdefulla faktorer i alla människors liv. Därför är det viktigt att lyfta fram dessa faktorer som samhällsfrämjande faktorer och påverka dem i rätt riktning.  

Trygghetens viktiga roll

Trygghet är ett ord som innefattar mycket. Känslan av ett inre lugn. Känslan av att kunna varva ner. En känsla som förebygger och motverkar stress. En känsla där vi kan landa i oss själva. Där sinnena kan vila och där tankarna kommer till ro. En känsla av att vi är hemma i oss själv och där vi är.

För att känna oss trygga behöver vi inte nödvändigtvis vara hemma. Trygghet kan vi även känna på andra ställen i världen. För trygghet bygger på en känsla av tillhörighet, att ha tillit för nuet och för framtiden. En inre vetskap om att alla runtomkring mig vill mig väl. En känsla av att allt kommer att gå bra för mig i livet.

Trygghet betyder att vi kan gå till ett arbete som vi trivs med, att vi har arbetskamrater som ser oss och bejakar oss för dem vi är. Trygghet innebär också att vi kan känna att vi räcker till i arbetet, utan att hela tiden känna oss stressade och otillräckliga av för många arbetsuppgifter och en tuff arbetsmiljö.

Känslan av självtillit är också viktig i ett välmående samhälle
Självtillit är också en viktig faktor för att människors ska må bra. När vi har självtillit känner vi att vi är värdefulla som vi är och att vi kan påverka vårt liv så det blir bra för oss. Vi kan uträtta saker och vi kan känna att vi kan förverkliga oss själva.

För att kunna känna självtillit behöver vi också känna att vi kan vara oss själva. Alla behöver vi en sfär för att kunna uttrycka vårt ”jag” och att få det ”andrum och svängrum” vi själv behöver. Den sfären är olika stor för olika individer.
Självtillit bygger på att vi behöver kunna växa som människor utan att bli nertryckta eller undanskuffade. För att känna självtillit behöver vi ha känslan av att vi har möjlighet att påverka vårt eget liv. Självtillit bygger på inkludering i vårt samhälle.

 Att bidra till gemenskap i ord och handling
Vid en resa nyligen kom jag i kontakt med Svenska kyrkan i utlandet/ Norska Sjömanskirken, som hade sina gemensamma aktiviteter i samma lokal. De erbjöd öppet hus med kaffestunder, olika aktiviteter flera gånger i veckan och på söndagar firades gudstjänst.

Under en av gudstjänsterna refererade den norske prästen till en pristagare för Nobels fredspris, där denne hade sagt att det inte finns år, månader och dagar, men att det bara finns ögonblick. Ögonblick av möten som vi själva gör till vad de är. Vi själva bidrar till att göra mötena med andra människor att vara betydelsefulla, meningsfulla, förmedla känslan av trygghet, medmänsklighet och inkludering. Vi själv i våra möten kan bidra till att den andra människan känner sig sedd, lyssnad till och trygg. 

Det är vi själv som i våra ögonblick av möten förmedlar det vi vill att världen ska vara. Varje möte räknas och många positiva och inkluderande möten bidrar till en mer positiv och inkluderande värld.

Vi behöver alla ställen där vi kan känna oss trygga. Sjömanskirken/ Svenska kyrkan i utlandet upplevde jag som ett sådant ställe. Att förmedla orden av och känslan att alla är välkomna som de är, gör att känslan av otrygghet och ensamhet försvinner, att människor känner gemenskap och kan andas ut. 

Känslan av gemenskap har även en annan viktig funktion. Den motverkar konkurrens, auktoritet och dominans. Dessa sistnämnda fenomen är väldigt utbredda i dagens samhälle och bidrar till utanförskap, till de stora klyftorna i dagens samhälle och späder på parallellsamhällets existens och utbredning.

Den norske prästen sa även att det är viktigt att se människan där denne är i livet just nu. Vi har alla gått olika vägar och befinner oss just nu där vi är. Alla har vi fått sår av livet i form av besvikelser, sorger, misslyckanden och känslan av att inte vara inkluderade i vissa gemenskaper. Många människor har haft svåra liv av för dem ej påverkbara anledningar. Därför är det betydelsefullt att kunna sätta sig in i varje människas livssituation utan att göra förhastade fördömanden och dra snabba slutsatser.

Den kristna kyrkans grundläggande målsättning, att bidra till gemenskap och bidra med hjälp till dem som behöver detta, har gjort att många människor känner en tillit och en trygghet inom kyrkans värld. Detta är en gemenskap som överbryggar gränser av nationaliteter, språk och härstamning. En gemenskap som bygger på, och strävar efter en väldigt viktig aspekt i samhället: medmänsklighet.

Att sträva efter samma mål
I medmänsklighet finns en enda strävan, att se den andra människan för den denna är, att vara empatisk och att se den andra människan som en medmänniska.
Med medmänsklighet som ledord får vi också ett enda mål: att sträva efter att göra alla människor gott och att få till möten som gör oss och andra trygga. Även att hjälpa dem som behöver hjälp ingår i ordet medmänsklighet.

I efterkrigstidens Sverige hade det svenska samhället ett mål i medmänsklighetens anda: att bygga upp och förbättra välfärden ännu mer för dem som hade det sämst ställt.

Bostadsförhållanden och hygienförhållande skulle förbättras för allmänheten. Infrastruktur, såsom vägar, telefonledningar och elnät skulle byggas ut för att bli tillgängliga för alla.

Ett annat mål var att höja utbildningsnivån för allmänheten. Kvällskurser och utbildningar på kvällstid anordnades för människor som arbetade men som strävade efter mer kunskap och ansvarsfullare arbetsuppgifter. 
Samhället hade drivkraft i en riktning med medmänsklighet som ledord.

Vad är målet i dagens samhälle?
Finns det ett enat mål i dagens samhälle? Det verkar inte så. Olika grupperingar drar åt flera olika håll, likt bångstyriga hästar som drar en vagn åt var sin riktning. Och resultatet blir att vagnen, eller samhället, kränger hit och dit och kör av vägen.

Viktiga mål blir förhalade och ignorerade. Fiskekvoterna i Östersjön, Sveriges elförsörjning, skolan och sjukvården är några exempel på detta.
Det behövs åter en enighet som hela samhället ska sträva emot. Stora mål, som under efterkrigstiden, då förbättringen av allas välfärd och levnadsstandard prioriterades. Vi behöver åter sträva efter målet att se till att lyfta standarden för de sämst ställda i samhället, de som är mest utsatta ekonomiskt, och till följd av detta även socialt.

Större välfärd och högre levnadsstandard åt envar påverkar också människors hälsa i positiv riktning. Ekonomisk trygghet bidrar i stort till känslan av trygghet hos alla människor, då vi i dagens moderna samhälle är totalt utsatta för ekonomiska förhållanden.
Vårt samhälle behöver åter ett ledord som får alla människor att jobba i en och samma riktning, för allas väl. Där allas trygghet och möjlighet till god hälsa beaktas och förbättras. Där alla inkluderas för att nå dessa mål. Och ledordet kan sammanfattas i ett enda ord: medmänsklighet.

Andrea Kontros
Sektreterare i NNMH  Nordiska föreningen för Naturlig Näring och Metabol Hälsa