NNMH

BLODTRYCKSSÄNKARE GAV INGEN TYDLIG MINSKNING AV HJÄRTINFARKT

Av Benny Ottosson, hälsocoach och författare

2026-09-03

En stor BMJ-analys från 2021 av 280 000 människor väcker en intressant fråga: Hur stark är egentligen kopplingen mellan läkemedelssänkt blodtryck och skydd mot hjärtinfarkt?
Jag har länge tackat nej till blodtryckssänkande läkemedel. Gör jag rätt? Ingen aning…Men jag tycker jag har koll på en massa andra hälsovärden som gör mig lite tryggare. Och jag tror dessutom att mitt blodtryck höjs bara för att jag tar blodtrycket. Det är lite ångestskapande… Jag blir lite lugnare när jag läser studier som denna. TA INTE DETTA SOM MEDICINSKA RÅD! Trevlig läsning.

SÄNK BLODTRYCKET

Högt blodtryck beskrivs som en av våra viktigaste riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Logiken verkar därför självklar: Sänk blodtrycket – så minskar risken för hjärtinfarkt. Men en stor metaanalys publicerad i BMJ ger en mer komplicerad bild.

Forskarna sammanställde 58 randomiserade kontrollerade studier med totalt 280 638 deltagare och jämförde mer blodtryckssänkande behandling med mindre behandling, placebo eller högre blodtrycksmål. Medianuppföljningen var tre år. (BMJ)

Och ett resultat sticker ut:
Forskarna kunde inte visa någon statistiskt säkerställd minskning av hjärtinfarkt.

19 STUDIER – ÖVER 150 000 DELTAGARE

För hjärtinfarkt fanns data från 19 randomiserade studier.
Totalt ingick: 75 002 personer i grupperna med mer blodtrycksbehandling och 75 301 personer i jämförelsegrupperna.
Under studierna inträffade:
2 900 hjärtinfarkter bland de mer intensivt behandlade och
3 255 hjärtinfarkter i jämförelsegrupperna.
Den sammanvägda relativa effekten blev:
HR 0,94 – alltså cirka 6 procents relativ riskminskning.
Men konfidensintervallet var: 0,85–1,03.
Eftersom intervallet passerar 1,0 var resultatet inte statistiskt säkerställt. (BMJ)

Detta är värt att stanna upp inför.
Det handlar inte om en studie med några hundra patienter.
Det handlar om en sammanställning där över 150 000 människor bidrog med data till analysen av hjärtinfarkt.

MEN STROKE MINSKADE

Det betyder inte att blodtrycksbehandling saknade effekt. Tvärtom.

Stroke minskade tydligt:
HR 0,84 – cirka 16 procents relativ riskminskning.
Även total dödlighet minskade med omkring 7 procent relativt, och kardiovaskulär dödlighet med omkring 8 procent. (BMJ)

Det är alltså framför allt kontrasten som är intressant:
Stroke: tydlig minskning.
Hjärtinfarkt: ingen statistiskt säkerställd minskning.
Och det är kanske inte så konstigt som det först verkar.

BLODTRYCK ÄR INTE SAMMA SAK SOM ÅDERFÖRKALKNING

En hjärtinfarkt uppstår vanligen när ett aterosklerotiskt plack i ett kranskärl destabiliseras och en blodpropp bildas.
Den processen påverkas av betydligt mer än blodtrycket:
lipoproteiner som ApoB/LDL, rökning, diabetes, insulinresistens, inflammation, koagulation, plackets sammansättning och en rad andra faktorer.

Blodtrycket är en riskfaktor.
Men det är inte hela sjukdomsprocessen.
Stroke är dessutom starkare kopplat till blodtryck, vilket passar ganska väl med vad man faktiskt såg i BMJ-analysen:
16 procents relativ minskning av stroke men ingen statistiskt säkerställd minskning av hjärtinfarkt. (BMJ)

OCH BEHANDLINGEN ÄR INTE PROBLEMFRI

Det blir ännu mer intressant när forskarna samtidigt tittar på biverkningarna.
Blodtryckssänkande behandling var associerad med:
97 procent högre relativ risk för hypotension
89 procent högre risk för hyperkalemi
28 procent högre risk för svimning
och
18 procent högre risk för akut njurskada. (BMJ)

Det betyder naturligtvis inte att 97 procent av patienterna fick hypotension. Det handlar om relativa riskökningar, precis som den minskade risken för stroke är relativ.
Det är just därför absoluta tal är så viktiga.

FRÅGAN BORDE VARA: VAD VINNER JUST JAG?

Här tycker jag att diskussionen om blodtryck ofta blir för förenklad.
Om blodtrycket är 145 eller 150 systoliskt blir fokus lätt:
Hur får vi ner siffran?

Men patientens egentliga fråga borde vara:
Hur mycket minskar min absoluta risk för sjukdom om jag tar läkemedlet?

För en person med mycket högt blodtryck och stor kardiovaskulär risk kan svaret vara: ganska mycket.

För en person med måttligt förhöjt blodtryck och låg total risk kan den absoluta vinsten vara betydligt mindre.

Och då måste nyttan vägas mot risken för biverkningar.
Det är också ungefär där forskarna själva landar. De skriver att resultaten helst bör kombineras med den enskilda patientens absoluta risk för olika skadeutfall för att kunna fatta ett individualiserat behandlingsbeslut. (BMJ)

BENNY GRANSKAR

Den här studien visar inte att blodtrycksmedicin är meningslös.
Den visade en tydlig minskning av stroke och mindre minskningar av total och kardiovaskulär dödlighet.

Men den visade samtidigt något som sällan hamnar i rubrikerna:
Trots över 150 000 deltagare kunde man i denna analys inte visa någon statistiskt säkerställd minskning av hjärtinfarkt.
Samtidigt ökade risken för bland annat hypotension, svimning, hyperkalemi och akut njurskada.

Det borde åtminstone få oss att lämna den förenklade föreställningen:
”Högt blodtryck = tablett = mindre hjärtinfarkt.”
Verkligheten är mer komplicerad.
Blodtryck är en viktig riskfaktor. Blodtrycksbehandling kan rädda liv och framför allt förebygga stroke.
Men att behandla en riskfaktor är inte samma sak som att eliminera sjukdomsprocessen bakom en hjärtinfarkt.
Och framför allt:
Vi borde inte bara fråga hur lågt blodtrycket kan bli.
Vi borde fråga hur stor den absoluta vinsten är för just den människa som ska ta läkemedlet.

KÄLLA Albasri A et al. Association between antihypertensive treatment and adverse events: systematic review and meta-analysis. BMJ 2021;372:n189.

Slutligen vill jag tacka dig för att du tagit dig igenom dessa inlägg och önskar dig lycka till i fortsättningen. Tveka inte att kontakta mig om du har frågor eller funderingar kring hälsa.