EAT-Lancet: När hållbarhet blir industriell ideologi
Av Benny Ottosson, hälsocoach, författare och föreläsare
2025-11-10
Varför den globala ”framtidskosten” riskerar att göra oss både sjukare och mer beroende.
EAT-Lancet-kommissionen vill rädda planeten. 🌍
Men till vilket pris – och för vem?
När rapporten lanserades hyllades den som en vetenskaplig vägledning mot ett hållbart livsmedelssystem. Men bakom de gröna rubrikerna döljer sig något helt annat: en centralstyrd, industriellt beroende kostmodell med svag vetenskaplig grund – och potentiellt farliga konsekvenser för både människors hälsa och biologisk mångfald.
⸻
🧮 En global standardkost – för alla?
EAT-Lancet-dieten begränsar animalier till ett minimum.
Rekommendationen: 14 gram rött kött per dag – en halv köttbulle. 🍖
Problemet? Människor är inte standardiserade maskiner.
Våra behov skiljer sig åt beroende på genetik, ålder, kön, tarmflora, aktivitetsnivå och hälsotillstånd. Att föreskriva en global ”one-size-fits-all”-kost är inte vetenskap – det är ideologi.
⸻
🧠 Näringens verklighet
Animaliska livsmedel – kött, fisk, ägg och inälvsmat – innehåller komplett protein, B12, hemjärn, zink, selen, kreatin och fettlösliga vitaminer i former kroppen enkelt kan använda.
Växtbaserade alternativ gör det inte. Tvärtom innehåller de ofta antinutrienter som fytinsyra och oxalsyra, som hämmar upptaget av viktiga mineraler.
Resultatet?
Risk för brist på protein, järn, zink och B12 – särskilt för kvinnor i fertil ålder, barn, äldre och sjuka.
⸻
🍞 Kolhydratfällan
EAT-Lancet-dieten består till 55–60 % av kolhydrater.
För en växande andel av befolkningen med insulinresistens, prediabetes eller typ 2-diabetes, är detta direkt olämpligt.
🔹 Globalt lider cirka 26,5 % av vuxna av insulinresistens
🔹 I Sverige har 92 % av personer 50–65 år minst en metabol riskfaktor
Att då förespråka en kolhydratrik diet är inte hållbart – det är metabolt självmål.
⸻
🏭 När hållbarhet blir business
Bakom EAT-initiativet står FReSH-programmet under World Business Council for Sustainable Development, där företag som Unilever, PepsiCo, Nestlé, Danone och Kellogg’s ingår.
Deras mål? Att ”förändra det globala livsmedelssystemet”.
Med andra ord: att styra om vår matproduktion mot deras produkter.
Detta är samma bolag som nu tjänar miljarder på växtbaserade ultraprocessade livsmedel – konstgjorda ”kött-”, ”mjölk-” och ”ostalternativ” fyllda med industriellt framställda ingredienser.
Att kalla detta hållbart är som att kalla lightläsk för naturlig juice.
⸻
🔢 Modeller är inte verklighet
EAT-Lancet bygger inte på empirisk data utan på beräkningsmodeller – teoretiska konstruktioner där man förutsätter att världen är fri från fossila bränslen 2050.
Därför har man inte räknat in koldioxidutsläpp, bara metan och lustgas – gaser som kommer från idisslande djur.
Resultatet? Djurhållning framstår som boven, medan industriella monokulturer och global transportkedja får frikort. 🚢🥑
Samtidigt ignoreras konsekvenserna av storskalig växtproduktion:
– Jordutarmning i Anderna (quinoa)
– Vattenbrist i Kalifornien (mandel)
– Förlust av pollinerare i Mexiko (avokado)
Hållbarhet? Knappast.
⸻
🐄 Naturen har redan lösningen
Rätt skött betesdrift är inte ett klimatproblem – det är en del av lösningen.
Betesdjur förvandlar gräs till näringstät mat på marker som inte kan odlas. De bevarar biologisk mångfald, lagrar kol i marken och håller landskapet levande.
EAT-Lancet missar detta fundamentala samband mellan djur, jord och liv.
Att likställa alla animalier med miljöskada är vetenskapligt missvisande och ekologiskt kortsynt.
Som bonden Jörgen Andersson uttryckt det:
”Vi ska inte födas av globala bolag – utan av våra lokala ekosystem.”
⸻
🌱 Vår väg framåt
Den funktionsmedicinska kliniken Funmed står för en annan syn:
Hållbarhet ska bygga på biologisk intelligens, inte industriell ideologi.
Vi efterlyser kostrekommendationer som:
✅ Respekterar biologisk och kulturell mångfald
✅ Bygger på näringsbiologisk evidens och verkliga interventionsstudier
✅ Främjar lokal och regenerativ livsmedelsproduktion
✅ Säkerställer transparens och oberoende i forskningen
Framtidens kost måste bygga på resiliens, balans och frihet.
Inte på modeller som gör oss näringsfattiga – och beroende av multinationella koncerner.
Källa: Funmed
⸻
💬 Vad tycker du?
Är EAT-Lancet en vetenskaplig väg mot hållbarhet – eller ännu ett exempel på hur industrin vill forma våra tallrikar?
