Fredrik Paulun är utbildad näringsfysiolog och har yrkestiteln ”Master of science in nutrition”. Han har länge arbetat med att förbättra människors kostvanor och började med att införa GI-kosten på 1990-talet och menar att mycket har förändrats under de senaste 30 åren.

Senare blev han intresserad av effekterna av ljus och rödljus och har läst många vetenskapliga artiklar i ämnet. Fredrik har kommit på att vi har misstolkat solen. Nuförtiden anses solen vara farlig och att skydda sig från solen har blivit en storsäljande industri. Många blir upprörda av när Fredrik påvisar motsatsen.

Nyligen har Fredrik Paulun skrivit en bok med titeln ”Light evolution” som kommer ut på engelska i september. Inget förlag i Sverige har velat ge ut boken.
Fredrik driver företaget Astrea-longevity www.astrea-longevity.se.

Moderator för webinaret var Ingela Carlberg, vice ordförande NNMH.

Det livsviktiga solljuset
Fredrik berättar att solljus och dagsljus är livsviktiga för oss. Det vita ljuset som kommer från solen är sammansatt av ljus i regnbågens färger och består av ljus med olika våglängder.

Ju längre våglängd ljuset har, desto längre penetrerar den in i kroppens vävnader. Ljus med olika våglängder har olika biologiska effekter. Bland de positiva effekter som solljus har på kroppen kan nämnas reglering av dygnsrytmen, reglering melatonin, aktivering dopamin och människans drivkraft.

Grönt ljus har positiva effekter på synnerven och bidrar till att nervsystemet lugnas. Den effekten får vi av det gröna ljuset i naturen.

Blått ljus är kortvågigt och högenergetiskt. I naturen får vi blått ljus exempelvis av den blå himlen. Det blå ljuset bidrar till att kortison skapas i kroppen och påverkar metabolismen positivt. 
Många lampor ger blått ljus och därför får vi för mycket blått ljus under dagen och ofta även under kvällen. För mycket blått ljus ger bland annat ökad risk för diabetes och bröstcancer.

Infrarött ljus har den längsta våglängden i solljuset och penetrerar därför längst in i kroppens vävnader, ca 15 cm. 

Strukturerat vatten
Vatten absorberar infrarött ljus och detta ljus ger vattenmolekylerna en negativ laddning. Dessa laddade vattenmolekyler bildar då kluster som skapar en elektrisk potential. Denna form av vatten kallas för strukturerat vatten och bildar en cirkulation, som fungerar som ett batteri i kroppen. Strukturerat vatten lägger sig som en hinna innanför blodkärlsväggen och låter inte gifter och tungmetaller gå ut i blodet.

Kväveoxid
Mängden kväveoxid i blodet ökar av solljus. Detta bidrar till att blodtrycket sjunker och att lymfkärlen vidgas. Hela detta skapar en utrensningsprocess i kroppen. Risken att avlida i hjärt- och kärlsjukdomar minskar.

ATP-produktionen ökar
Solljus bidrar till ökad mitokondrie-hälsa. Ljus behövs för att sätta i gång ATP-produktionen och ATP används som energi i alla processer i kroppen, såsom exempelvis rörelse, tankar och celldelning. Vi använder vår egen kroppsvikt i ATP varje dag. Dåligt fungerande mitokondrier piggnar till av solljus. ATP-produktionen minskar med upp till 70% hos äldre personer, men ökar något i närvaro av solljus. Det är en förklaring till varför äldre personer gärna vill vara i ett soligt land under vinterhalvåret.

Positiva effekter av solljus
Solljus har många positiva effekter på människors hälsa. Daglig exponering av solljus minskar risk för sjukdom, ökar välmående, mildrar befintliga sjukdomar och ökar förväntad livslängd. Människor som vistas i solljus varje dag har även 40% mindre risk att dö i cancer och 50% mindre risk att dö i hjärt- och kärl-sjukdomar. Daglig vistelse i solen minskar även risken att dö i övriga hälsoproblem med så mycket som 70%.

Solljus bygger även upp huden. UVA-strålning gör att melanin går upp till hudytan. UBV stimulerar produktionen av melanin. Solljus bidrar till att mer antioxidanter tillverkas i kroppen och reperationsprocesserna ökar.

Dödligheten minskar när UV-index ökar
Under sommarmånaderna, då det kommer mer UV-strålning från solen, minskar dödligheten i Sverige och övriga Skandinavien. Dödligheten i Sverige är markant högre under vintermånaderna än under sommarmånaderna, På Maldiverna, som ligger nära ekvatorn och där solljuset är jämt fördelat över året, är även dödligheten fördelad jämt över året.

Det bästa solskyddet är att inte sola för mycket
Fredrik Paulun menar att det bästa solskyddet är att vistas i solen så länge det känns bra. Använd solhatt och lämpliga kläder. Ta gärna siesta mitt på dagen, då solen är som starkast eller vistas i skugga.

Använd inte solglasögon, då det tar bort UV-ljus. Det är UV-ljuset som får hudcellerna att tillverka mer melanin så vi inte bränner oss av solen. Melanin kan även absorbera elektromagnetisk strålning (EMF) så den inte går in i kroppen. 

Vätevatten kan med fördel användas istället för solkräm då det är en stark antioxidant och minskar inflammationer. Stryk vätevatten på huden.
Ät mer antioxidantrik kost, såsom bär, frukt, grönsaker och kryddor. Drick gärna grönt te, som också är rik på antioxidanter.

Problemen med solkrämer

Många ämnen som finns i solkrämer är toxiska och absorberas av huden. Solkrämer innehåller även hormonstörande ämnen. 
Solkrämer blockerar också ämnet POMC, som är förkortningen för proopiomelanokortin. POMC är en prekursor till protein och flera hormoner som bildas i hypotalamus och adenohypofysen. En del POMC finns också i huden. POMC har flera funktioner beroende på var den verkar och vilket hormon det bildar. Dess funktioner är exempelvis pigmentering, reglering av energikällor, beteenden som hör ihop med föda och hunger, samt funktioner i perifera och centrala nervsystemet och immunsystemet. 

Användandet av solkrämer skapar en onaturlig filtrering av ljus och ökar risken för att överexponeras av solljus.

Andrea Kontros
Sekreterare i NNMH  Nordiska föreningen för Naturlig Näring och Metabol Hälsa