Artiklar

NORDISKT NÄRINGSCENTER 

Havremjölk kan orsaka snabba blodsockerstegringar, särskilt hos personer med insulinresistens, prediabetes eller diabetes. Detta beror på att havre är rikt på stärkelse, som under tillverkningen bryts ner till maltos med hjälp av enzymer. Maltos är en sockerart som består av två glukosmolekyler och som har ett högt glykemiskt index.

Jämfört med komjölk innehåller havremjölk en betydligt mycket mindre m’ngd protein, vilket gör det till ett sämre val för främst barn, äldre eller personer med ökat proteinbehov. Det gör det till ett särskilt dåligt alternativ för veganer och vegetarianer som ofta får för lite eller dåligt sammansatta proteiner i kosten..

Om havremjölken inte är tillverkad av ekologiskt havremjöl kan den innehålla rester av bekämpningsmedel, till exempel glyfosat, som WHO klassificerat som troligt cancerframkallande. Tester har hittat spår av glyfosat i populära havremjölksmärken. Dessutom har mögelgifter (mycotoxiner) och tungmetaller som arsenik påvisats i vissa produkter.

Långvarig exponering av PFAS är förknippad med förhöjt kolesterol och andra blodfettsstörningar.
•    PFAS ökar LDL-kolesterol och triglycerider, vilket är kopplat till ökad risk för hjärtinfarkt och stroke (Nelson et al., 2010).
•    Ökad inflammation och blodtryckspåverkan har också observerats (Huang et al., 2018).

Även om havre generellt sett har lägre klimatpåverkan än mejeriprodukter, används ofta stora mängder gödningsmedel och bekämpningsmedel i konventionell odling. I USA behandlas över 75 % av havrearealen med gödselmedel och 51 % med herbicider, vilket påverkar ekosystem och grundvatten.

När man ersätter betande djur med monokultur, odling där en enda typ av gröda odlas på en stor yta, minskar den biologiska mångfalden. Det gäller både havreåkrar och odling av den rapsolja som ofta används i havremjölk. Betande kor gödslar marken och bidrar till en rik och omväxlande flora.

För att få en effektiv produktion av havre och raps krävs gödsel, omkring hälften av det gödsel som används i Sverige består av konstgödsel, en ändlig resurs som behöver importeras. Ersätter vi mer av vår djurhållning med grödor, krävs ännu mer import av konstgödsel.

Enligt vissa livscykelanalyser krävs det mer resurser per näringsenhet för att producera havremjölk än för att producera komjölk. Det innebär att även om koldioxidutsläppen per liter är lägre, ger havremjölken mindre näring i relation till dess klimatpåverkan.

Det är sannolikt att havremjölk innehåller PFAS, mikroplaster och nanoplaster från processerna och förpackningarna, men det är inte särskilt väl undersökt.

Havremjölk består till största delen av vatten som har smaksatts med något som bäst kan beskrivas som havresirap och ultraprocessad fröolja. Ur det perspektivet borde det vara lätt för alla att avstå från drycken.

Havremjölk kan möjligen vara ett alternativ för personer med laktosintolerans, mjölkproteinallergi eller veganer som absolut måste ha en vit kyld dryck. Men det är inte en långsiktigt hållbar lösning varken för hälsan eller miljön.

Veganer och mjölkallergier kan välja kokosmjölk istället, det är mer näringsrikt och inte lika konstlat.

Tillverka din egen havremjölk. Det är enkelt att blanda havregryn med vatten, mixa och tillsätta lite salt. Det blir inte lika sött i och med att havregrynen inte är nedbrutna av enzymer. Men det innebär att det inte heller ger lika stor påverkan på blodsockret.

Välj ekologiska varianter utan onödiga tillsatser.
Undvika sorter med tillsatt socker, emulgeringsmedel och konsistensgivare.

Se inte havremjölk som en fullvärdig ersättare för mjölk om du vill laga näringsriktiga måltider. Ersätt istället mjölkens proteiner och naturliga fetter med andra proteiner och fetter.

Verywell Health (2025) – Microplastics in glass bottles

Leslie North Wellness (2021) – Microplastics in human blood

Newsweek (2024) – Microplastics in human placenta

Daily Mail (2024) – Microplastics in hot drinksTreehugger (2021) – Oat milk environmental impact

Treehugger (2021) – Oat milk environmental impact