NNMH

140/90 – Måste du verkligen medicinera?

Av Benny Ottosson, hälsocoach och författare

2026-09-21

Du mäter blodtrycket. Det ligger omkring 140/90.
Det klassas som hypertoni och diskussionen om blodtryckssänkande läkemedel kan snabbt börja.
Men här finns en fråga som borde ställas oftare:
Hur mycket friskare blir egentligen en i övrigt frisk människa av att medicinera ett blodtryck på 140–159/90–99?
I april 2026 publicerade Cochrane en uppdaterad systematisk översikt som försökte besvara just den frågan.
Resultatet är betydligt mindre självklart än man kanske tror.

Över 9 000 personer med mild hypertoni

Cochrane koncentrerade sig på personer med obehandlat blodtryck på 140–159 i övertryck och/eller 90–99 i undertryck, men utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.

Det är viktigt. Det handlade alltså inte om människor som redan haft hjärtinfarkt eller stroke, utan om personer som behandlades för att försöka förhindra att något sådant skulle inträffa i framtiden.

Fem randomiserade studier med sammanlagt 9 124 personer ingick.
4 593 fick blodtryckssänkande läkemedel.
4 531 fick placebo eller ingen behandling.
Vad hände?

Dödligheten minskade inte med säkerhet

De som fick läkemedel hade i studierna 15 procent lägre relativ risk att dö. Det kan låta som en tydlig vinst.

Men resultatet var så osäkert att det lika gärna kunde vara förenligt med en större minskning som med en viss ökning av dödligheten. Skillnaden var därför inte statistiskt säkerställd.
Ingen säker minskning av hjärt-kärlhändelser
För samtliga hjärt-kärlhändelser var den relativa risken 7 procent lägre med läkemedel.

Inte heller den skillnaden var statistiskt säkerställd.
Ingen minskning av kranskärlssjukdom kunde visas
Här gick resultatet till och med åt andra hållet: gruppen som fick läkemedel hade 12 procent högre relativ risk.
Men även detta resultat var mycket osäkert och kan ha berott på slumpen.

Man kan alltså inte säga att läkemedlen ökade risken. Men man kunde heller inte visa att de minskade den.
Det här är viktigt.

Poängen med blodtrycksmedicin är rimligen inte i första hand att få en snyggare siffra på blodtrycksmätaren.
Poängen är att människor ska slippa hjärtinfarkt, stroke och för tidig död.

Och hos personer med mild hypertoni utan tidigare hjärt-kärlsjukdom kunde Cochrane inte med säkerhet visa att medicineringen minskade dödlighet, samlade hjärt-kärlhändelser eller kranskärlssjukdom.

Men stroke sticker ut

Här såg resultatet annorlunda ut.
De som fick läkemedel hade 59 procent lägre relativ risk för stroke.
Det låter enormt.
Men ordet relativ är avgörande.
Tänk dig att 2 personer av 100 får stroke utan behandling och 1 av 100 får stroke med behandling.
Då har risken halverats.
Relativ riskminskning: 50 procent.
Men uttryckt på ett annat sätt har 98 av 100 utan behandling sluppit stroke jämfört med 99 av 100 med behandling.
Absolut riskminskning: 1 procentenhet.
Båda sätten att beskriva resultatet är korrekta, men de ger väldigt olika intryck.
Cochranes offentliga sammanfattning anger tyvärr inte hur många procent som faktiskt fick stroke i respektive grupp i just denna analys. Därför går det inte att säga exakt hur många människor med mild hypertoni som behöver behandlas för att förhindra en stroke.
Vi vet däremot att stroke var relativt ovanligt i denna grupp.
En stor relativ riskminskning kan därför fortfarande innebära en ganska liten absolut skillnad.
Dessutom bedömde Cochrane säkerheten i strokeresultatet som låg. En studie som bidrog till resultatet omfattade också personer med njursjukdom, vilket gör det osäkrare hur väl resultatet gäller alla människor med mild hypertoni.
Så vi ska varken bortse från resultatet eller säga att blodtrycksmedicin ”minskar risken för stroke med 59 procent” för varje person med 140/90.

STATISTISKT SIGNIFIKANT BETYDER INTE ATT SKILLNADEN ÄR STOR

Här såg resultatet annorlunda ut.
De som fick läkemedel hade 59 procent lägre relativ risk för stroke. Det låter enormt. Men ordet relativ är avgörande.

Tänk dig att 2 personer av 100 får stroke utan behandling och 1 av 100 får stroke med behandling.
Då har risken halverats.Relativ riskminskning: 50 procent.
Men uttryckt på ett annat sätt har 98 av 100 utan behandling sluppit stroke jämfört med 99 av 100 med behandling.
Absolut riskminskning: 1 procentenhet.
Båda sätten att beskriva resultatet är korrekta, men de ger väldigt olika intryck.

Cochranes offentliga sammanfattning anger tyvärr inte hur många procent som faktiskt fick stroke i respektive grupp i just denna analys. Därför går det inte att säga exakt hur många människor med mild hypertoni som behöver behandlas för att förhindra en stroke.

Vi vet däremot att stroke var relativt ovanligt i denna grupp.
En stor relativ riskminskning kan därför fortfarande innebära en ganska liten absolut skillnad. Dessutom bedömde Cochrane säkerheten i strokeresultatet som låg. En studie som bidrog till resultatet omfattade också personer med njursjukdom, vilket gör det osäkrare hur väl resultatet gäller alla människor med mild hypertoni.

Så vi ska varken bortse från resultatet eller säga att blodtrycksmedicin ”minskar risken för stroke med 59 procent” för varje person med 140/90.

Och biverkningarna?

Här blir jämförelsen intressant.
Människor som fick blodtrycksmedicin var nästan fem gånger så benägna att avbryta behandlingen på grund av biverkningar.

Översatt till absoluta tal var skillnaden ungefär:
9 extra personer av 100 avbröt på grund av biverkningar när de fick läkemedel.

Det är betydligt lättare att förstå än att bara skriva ”RR 4,80”.
Även här finns dock en viktig brasklapp. Cochrane hade inte individuella data för exakt samma grupp med mild hypertoni och fick därför använda biverkningsdata från samtliga 17 354 deltagare i den aktuella studien. Även denna evidens bedömdes ha låg säkerhet. Det är alltså ingen perfekt jämförelse.

Men den illustrerar något viktigt:
Vi borde inte bara fråga hur många mmHg en behandling sänker blodtrycket. Vi borde fråga hur mycket sjukdom den faktiskt förhindrar – och till vilket pris

Livsstil behandlar mer än blodtrycket

Här finns ytterligare en aspekt som lätt glöms bort.

Motion, bättre kost, viktnedgång vid övervikt, mindre alkohol och bättre sömn kan bidra till att sänka blodtrycket.
Men samma förändringar kan samtidigt förbättra exempelvis kondition, insulinkänslighet, blodsocker,

kroppssammansättning, triglycerider och flera andra markörer för metabol hälsa.

En blodtryckstablett har ett betydligt smalare uppdrag.
Det betyder inte att läkemedel är oviktiga.
Har du betydligt högre blodtryck, njursjukdom, diabetes, tidigare hjärtinfarkt eller stroke eller hög total hjärt-kärlrisk kan den absoluta nyttan av blodtryckssänkning bli mycket större.

Men det är just därför det är problematiskt att behandla 140/90 som om siffran ensam berättade hela historien.
Studien visar också att den brittiske hjärtläkaren Aseem Malhotra har rätt i sin bok “Ett statinfritt liv” där han skriver att medicinering av ett blodtryck, för i övrigt friska människor, med ett blodtryck under 160/100 har marginell effekt.

BENNY GRANSKAR

Cochranes slutsats april 2026 är värd att uppmärksamma.

Hos personer med mild obehandlad hypertoni och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom kunde läkemedelsbehandling inte med säkerhet visas minska risken att dö, drabbas av hjärt-kärlhändelser eller få kranskärlssjukdom.

För stroke fanns däremot en möjlig vinst: den relativa risken var 59 procent lägre.

Men vi får inte veta den absoluta riskminskningen i Cochranes offentliga sammanfattning, och säkerheten i evidensen bedömdes som låg.

Samtidigt visar biverkningsanalysen något konkret: ungefär 9 extra personer av 100 avbröt behandlingen på grund av biverkningar. Även det resultatet har viktiga begränsningar.
Det betyder inte: ”Blodtrycksmedicin fungerar inte.”

Det betyder:
”Vid mild hypertoni måste nyttan sättas i relation till hur stor risken faktiskt är från början.” Det är en enorm skillnad.

En person med 140/90 som röker, har diabetes, njursjukdom och låg kondition har inte samma risk som en person med 140/90 som tränar regelbundet, har god metabol hälsa och saknar tidigare hjärt-kärlsjukdom.

Ändå visar blodtrycksmätaren samma siffror.
Så kanske borde samtalet vid ett blodtryck omkring 140/90 inte börja med:
”Vilken medicin ska vi välja?”
Utan med:
”Hur stor är din verkliga risk – och hur förbättrar vi hela din hälsa?”
Det är en betydligt intressantare fråga.

KÄLLA
Wang D, Wright JM, Adams SP et al. Pharmacotherapy for mild hypertension. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2 april 2026.