Syntetiska fenolnära antioxidanter (SPA:er) är ämnen som används i produkter vi använder dagligen. De finns tillsatt i plast, i hudvårds- och kosmetiska produkter och till och med i mat.

I en undersökning gjord vid Stockholms universitet undersöktes blod från 30 bloddonatorer avseende syntetiska fenolnära antioxidanter (SPA:er). Resultatet visade att halterna av dessa ämnen var jämförbara med eller till och med högre än halterna av de mer välkända PFAS ämnena. Flera av substanserna återfanns i alla de 30 analyserade proverna.

SPA:er bedöms kunna ansamlas i kroppen och medför risk för sämre fertilitet och ha hormonstörande effekter. Dessa ämnen finns med på EU:s lista över särskilt farliga ämnen.

Användning av miljökontaminerande ämnen är en del av vår moderna livsstil. Det finns över 350 000 kemikalier registrerade som produceras och används globalt. Många av dessa används för att undvika nedbrytning av mat, kosmetiska produkter och plaster. I detta syfte tillsätts antioxidanter för att sakta ner oxidationsprocesser, UV-filter används för att minska UV-ljusets skadliga effekter och konserveringsmedel för att hämma bakteriers tillväxt.

Studien gjord vid Stockholms universitet är den första av sitt slag för att kartlägga förekomsten av syntetiska fenolnära antioxidanter och liknande ämnen i människors blod i Sverige. Liknande ämnen har tidigare hittats i både miljö- och humanprover i USA och i Kina.

Ämnen som mättes i studien var syntetiska fenolnära antioxidanter (SPA:er), parabener, bisfenoler och UV-filter. Nedan följer en översikt över vad dessa ämnen används till.

Syntetiska fenolnära antioxidanter (SPA:er) används för att minska oxidation av produkter. SPA:er är butylerade fenolprodukter med antioxidantegenskaper som används i många skilda produkter. Butylerad hydroxyanisole (BHA) och butylerad hydroxytoulene (BHT) är exempel på SPA:er som används i kosmetika, som livsmedelstillsatser, i plaster och gummi. Tillgång till data angående dessa produkters exponering och toxicitet har ökat under de senaste åren. SPA:er har detekterats i damm inomhus och i livsmedelsförpackningar, där intag av damm och förtäring av mat anses vara exponeringsvägarna för dessa substanser.

Eftersom dessa SPA:er används inom många produktområden, är människors exponering för dessa ämnen hög. SPA:er har detekterats i bröstmjölk, urin, serum, navelsträngsblod, cerebrospinalvätska och placenta. Dessa värden är från studier gjorda i USA och Kina, medan den mänskliga exponeringen för dessa ämnen i Europa fortfarande är oklar.

Farhågor över dessa ämnens toxicitet har ökat. Eftersom studier har visat på deras hormonstörande (ED) effekter, neurotoxicitet, skadliga inverkan på fosterutvecklingen och cancerframkallande egenskaper, har det föreslagits restriktioner för dessa ämnen.

Parabener används som konserveringsmedel i hygienprodukter, läkemedel och livsmedel. Exponeringen av dessa ämnen är relativt hög hos människor. Parabener har hittats i mänsklig urin, sperma och blod. Parabener med hög molekylärvikt (exempelvis benzylparaben) har mer eller mindre fasats ut på grund av sina hormonstörande egenskaper, men har ersatts av parabener med lägre molekylärvikt, exempelvis metyl- och etylparaben. Vissa parabener (isopropyl- isobutyl- pentyl- phenyl- och benzylparaben) är förbjudna att använda i kosmetiska produkter.

Bisfenoler har antibakteriella egenskaper och används i förpackningsmaterial som kommer i kontakt med livsmedel och i tandvårdsmaterial. Bisfenol A har varit den mest använda sorten av bisfenoler men på grund av sina hormonstörande effekter har den blivit begränsad till vissa gränsvärden i material som kommer i kontakt med livsmedel och i leksaker, och är helt förbjuden i nappflaskor. Nya förslag har kommit att helt förbjuda bisfenol A i material som har kontakt med livsmedel. Till följd av nya data har EFSA (European Food Safety Auhtority) minskat det tolererade dagliga intaget (TDI) av bisfenol A med 20 000 gånger jämfört med den tidigare tillåtna TDI.

UV-filter tillsätts hygienprodukter för att förhindra de farliga effekterna av UV-ljus exponering av människor och för att förhindra UV-degradation a vissa produkter, exempelvis plast, textilier, tatueringar och utskriftsbläck. Benzofenoner är en grupp av ämnen som ofta används för detta ändamål. Dessa ämnen har hittats i human urin, sperma och blod. UV-filter av benzofenoner kan ha hormonstörande egenskaper. Vissa UV-filter, som exempelvis benzofenon-3 är reglerad att användas under vissa maximala koncentrationer medan andra inte är regalerade, exempelvis benzofenon-1.

Att dessa ämnen inte har analyserats förrän nu beror på svårigheten att analysera dem på grund av att de även finns i laboratoriematerial. Därför har speciella laboratorieanalysprocesser behövdes utvecklas för att säkerställa att mäta dessa ämnen utan att kontaminera proverna. Med den nya analysmetoden kan spridningen av dessa ämnen kartläggas bättre.

I studien har höga koncentrationer av SPA:er detekterats i mänskligt blod. Eftersom vissa SPA:er har visat sig ha hormonstörande effekter, väcker detta oro för exponering av och för hälsorisker hos särskilt känsliga grupper, såsom spädbarn, barn och kvinnor i fruktsam ålder. Framtida studier bör fastställa exponeringen för dessa syntetiska fenolbaserade antioxidanter och konsekvenserna av deras användning.

Bredare undersökningar behöver göras i flera delar av landet för att bedöma omfattningen av dessa ämnen i människors kroppar. Det behövs även göras studier på möjliga exponeringskällor och hälsoeffekterna av dessa ämnens förekomster i mänsklig vävnad. 

Källor:
Nya gifter har hittats i svenskars blod - Tidningen Frisk

Multi-target analysis of synthetic phenolic compounds in human blood - ScienceDirect