Detta är en rapport från ett NNMH Webinar med Sofie Röjder med Ingela Carlberg NNMH som moderator. 

Sofie Röjder berättar att hennes intresse för autism började när hon som ung flicka åkte till USA för att jobba som au pair. Hon skulle då ta hand om en liten pojke på 5 år, som hade lite speciella behov. Det visade sig att pojken hade svår autism och det var jobbigt för Sofie att få barnpassningen att fungera. Men hon lärde sig mycket om autism och läste mycket om detta för att förstå pojken bättre. Samtidigt lärde sig Sofie att prata och läsa engelska bra.

När Sofie kom hem från USA började hon på arbetsterapeututbildning och efter avslutade studier arbetade hon inom yrket i 13 år hon kommunen. När hon blev gravid och fick havandeskapsförgiftning hade sjukvården ingen aning om varför det skedde och vad orsakerna kunde vara. Då började Sofie söka efter information själv. Hon blev förvånad av hur lite information det fanns på svenska inom hela funktionsmedicinvärlden. Men det fanns mycket intressant på engelska.

Sofie har sedan dess studerat mycket själv via Youtube, och framför allt intresserat sig för autistspektrum och ADHD och kommit på att det finns mycket att göra för att förbättra dessa personers tillstånd.

I sin verksamhet vill Sofie börja med att ta reda på vad grundorsakerna för autism och ADHD beror på i kroppen. Hon tycker det är viktigt att börja med att undersöka mag- och tarmkanalens funktioner, eftersom 70 % av vårt immunsystem är beläget just där. I tjocktarmen lever det massvis av mikrober, såsom bakterier, svampar och virus. Om det blir basiskt i magsäcken, exempelvis vid stress, kan dåliga bakterier som vi får i oss via maten kolonisera magsäcken och tarmarna.
Mastceller är immunceller som även finns i blodkärlen runt mag- och tarmkanalen. Dessa släpper ut histamin som ger allergiska reaktioner och ökad inflammation. Forskning har visat att bland annat eksem, astma, öron-näsa- hals-infektioner och tarminfektioner är vanligare bland personer med autism och ADHD. Personer med dessa symptom har också mycket ofta en förändrad tarmflora och har även blivit behandlade mycket med antibiotika under sitt första levnadsår. Vid användandet av antibiotika finns det ökad risk för överväxt av Candida (som är en jästsvamp) och överväxt av Clostridium-bakterier.

Roundup som är ett ofta använt bekämpningsmedel, speciellt vid odling av GMO- grödor, innehåller det verksamma ämnet Glyfosat. Detta ämne förstör växternas citronsyracykel, men inte djurs och människors. Men den fungerar som antibiotika för bakterier och dödar dessa. Så gott som all konventionellt odlad mat från växtriket innehåller nuförtiden spår av bekämpningsmedel, inklusive glyfosat, och detta påverkar vår tarmflora negativt och kan ändra tarmflorans sammansättning. Mest besprutat är våra spannmålsprodukter.

Ofta ses selektivt ätande hos barn med ADHD, där de nästan bara äter bröd, kakor och sötsaker. Dessa barn har en förändrad tarmflora där deras tarmbakterier sänder signaler att de vill ha just denna sorts mat. Kolhydrater ger också högt blodsocker, som gör att Candida trivs. Detta ger i sin tur inflammation i tarmen och läckande tarm. Vanliga fysiska tecken på detta är röda utslag eller eksem, klåda, irriterad hud, svullen mage, ökad gasbildning och ändrad lukt på avföring (jästlik, söt, brödlukt eller mycket illaluktande).
Om en person har läckande tarm är även sannolikheten stor att personen har läckande blod-hjärn-barriär, där större molekyler som inte ska passera denna barriär kan ta sig in i hjärnan. Detta ger inflammation i hjärnan. Candida-infektion kan också orsaka demens.
Candida gör att oxalater ökar. Oxalater är ämnen som bildar små kristaller som förs runt med blodet och sätter sig i vävnader. Detta kan orsaka fibromyalgi. Oxalater binder mineraler och mineralbrist kan fås. Barn med autism har mycket högre oxalatnivå i blodet än normalvärdet. Oxalatnivåerna i kroppen kan mätas med Organic Acid Test.

Oxalater bryts ner av vitamin B6, därför uppstår brist på vitamin B6 vid höga oxalatnivåer. Utan vitamin B6 kan kroppen inte tillverka dopamin, noradrenalin och serotonin. Oxalater gör även inflammation i tarmen och bidrar till uppkomsten av läckande tarm. Mitokondrierna (cellens energifabriker) blir skadade av höga oxalatnivåer och har svårt att tillverka tillräckligt med energi. Höga nivåer av oxalater gör även att det blir brist på glutation, som är en stark antioxidant och behövs för kroppens avgiftning.

Gliaceller finns i hjärnan och bidrar till dess immunförsvar. Histamin och oxalater aktiverar gliaceller så mikrogliaceller aktiveras, som i sin tur tillverkar glutamat. Glutamat är ett ämne som reglerar våra sinnesintryck. När det blir för mycket glutamat i hjärnan stimulerar detta hjärncellerna för mycket så de blir skadade eller dör. Detta gör att sinnesintrycken (syn, hörsel, lukt, känsel, smak och smärta) upplevs på ett annat sätt.
Glutamat gasar på hjärnan. Ju mer glutamat, desto mer stress, hyperaktivitet, oro, ångest och sömnproblem. Glutamat bidrar också till epilepsi.
Microgliacellerna styr även produktionen av oxytocin, som är hormonet för empati och social förmåga. De aktiverade mikrogliacellerna har svårt att tillverka tillräckligt med oxytocin som bidrar till svårigheter i det sociala samspelet.
Sofie berättar att redan mammans metabolism påverkar det ofödda barnet. Om mamman har problem med tarmen och immunförsvaret, tar mediciner och är stressad, har detta metabola följder för det blivande barnet. Kejsarsnitt, mjölkersättning och antibiotika under det första levnadsåret har negativ inverkan på ett nyfött barns tarmflora och immunförsvar, medan att födas på naturligt sätt och amning har positiv inverkan på detta. 

Redan hos nyfödda och små barn kan olika ämnen ge låggradig inflammation i mag- och tarmkanalen såsom kemikalier (tungmetaller, miljögifter, bekämpningsmedel) fel sorts diet (GMO, kolhydratrik kost, processad mat) mediciner (framför allt antibiotika), livsstilsfaktorer (stress, omhändertagande av barnet) och för mycket vaccinering.

Sofie säger att kolesterol är en viktig byggsten bland annat för det centrala nervsystemet, där det finns ca 35 gram kolesterol. Kolesterol behövs för att göra myelin som är ett skyddande hölje runt nervcellers långa utskott och är nödvändigt för kognition och inlärning. I alla cellers cellmembran finns kolesterol som en viktig byggsten som gör cellmembranet rörligt och flexibelt. Dessutom är kolesterol utgångsämnet för kroppens tillverkning av många hormoner och livsnödvändiga ämnen, såsom kortisol, aldosteron, progesteron, östrogen, testosteron, DHEA, Q10, galla och vitamin D. Det finns ett positivt samband mellan kolesterol och prestation. Personer med autism och ADHD har låga kolesterolvärden och presterar sämre på kognitiva tester. Personer med höga kolesterolvärden presterar bättre på kognitiva tester. Människor som lever länge har höga kolesterolvärden, säger Sofie och tillägger att den kinesiska medicinen har förstått detta för tretusen år sedan.

Många barn med autism och ADHD har höga nivåer av Candida. 
Candida tillverkar ergoserol som är mycket likt kolesterol och detta gör så att kolesterolproduktionen i kroppen sjunker. Man kan säga att Candida är en av grundorsakerna till autism och behandling av Candida lindrar symptomen för autism.

SLOS är en genetisk sjukdom där de som har denna sjukdom har svårt att tillverka kolesterol. Alla personer med SLOS har autism. Barn med SLOS som gavs kolesterol blev bra på många sätt.
I dagens konventionella sjukvård ges statiner till människor som har högre kolesterolvärden för att sänka dessa och motverka åderförfettning. 
För att motverka låga kolesterolvärden behöver vi först och främst mäta det som pågår i magen, som i sin tur påverkar vår hjärna. För att minska mikroglia-aktiviteten och släcka inflammation i hjärnan kan vi använda PEA, DAO-enzym, lutein och kattklo.

Sofie menar att det är viktigt att utbilda föräldrar för att de ska kunna göra aktiva och medvetna val när det gäller sina barn. Det är med kunskap vi kan motverka och förbättra autism och ADHD.
Sofie samarbetar med ett laboratorium som gör funktionsmedicinska tester, och utvärderar resultaten. Därefter ordinerar hon olika kosttillskott eller ändrad diet för att förbättra personers mående. Sofie arbetar framför allt med barn so har diagnosen ADHD eller autism.

För att komma i kontakt med Sofie, gå gärna in på hennes hemsida Cellulär hälsa 

Andrea Kontros
Sekreterare NNMH