Den 18 augusti 2025 kom statsepidemiologen Magnus Gisslén ut med att han har sagt upp sig från sitt arbete på Folkhälsomyndigheten.

Detta kunde vi läsa om i Dagens Nyheter (DN) och detta meddelades även via SVT:s nyhetskanaler. Magnus Gisslén valde även att publicera sina ståndpunkter på LinkedIn, där del 1 av detta kunde ses på LinkedIn den 2025-08-19. Det är därifrån jag har hämtat merparten av den information jag kommer att redovisa här.

Folkhälsomyndigheten bildades 2014 genom en sammanslagning av Folkhälsoinstitutet och Smittskyddsinstitutet. På Smittskyddsinstitutet fanns många ledande experter och professorer ofta med egen framstående forskning som var nationella experter inom sina områden och många gånger också experter på hög internationell nivå.
 
Under pandemin, när Anders Tegnell var statsepidemiolog, hade han en chefsposition och ingick i myndighetens ledningsgrupp. Då fanns flera erfarna läkare i ledande befattningar och generaldirektör Johan Carlson var själv infektionsläkare. Pandemihanteringen grundades på vetenskap och medicinsk erfarenhet.

Men när Anders Tegnell lämnade Folkhälsomyndigheten, valde myndigheten att statsepidemiologen inte längre skulle ha någon chefsposition eller något beslutsfattande mandat. När Karin Tegmark Wizell fick lämna för ett år sedan försvann den sista personen med medicinsk expertis ur ledningsgruppen. Nuvarande generaldirektör Olivia Wigzell är den första i myndighetens historia som inte har medicinsk kompetens.

Det säger Magnus Gisslén. Att detta tillåts ske är obegripligt. Vad blir konsekvensen av att chefer saknar medicinsk expertis? Jo, att fel frågor riskerar att prioriteras. Utan tillräcklig medicinsk kunskap saknas förmågan att förstå och värdera medicinska ställningstaganden. Resultatet blir att mindre relevanta eller i sammanhanget perifera frågor ibland ges oproportionerligt stort utrymme, medan viktiga frågor hamnar i skymundan.

Magnus Gisslén säger att han under sina två år på Folkhälsomyndigheten aktivt har drivit frågan om att höja den medicinska kompetensen, inte för sin egen skull, utan för att han är övertygad om att det är helt nödvändigt.

Han säger, citat: ”Det krävs att statsepidemiologen, förutom att ha en bred och djup infektionsmedicinsk kompetens, också har en tydlig roll med reellt inflytande och mandat att fatta medicinskt grundade beslut, men det saknas både insikt och vilja till förändring”.

Magnus Gisslén ger exempel på hur motsvarande smittskyddsmyndigheter i andra länder är organiserade och arbetar. Det finns goda exempel att lära av, säger han. Danmark är ett av dem. På Statens Serum Institut (SSI), finns erfarna läkare på i stort sett alla ledande positioner. Inga beslut fattas utan väl grundade medicinska bedömningar. SSI bedriver dessutom forskning på en mycket hög nivå, och många av deras studier har fått stort genomslag också internationellt.

Forskningen bidrar i allra högsta grad till den höga kompetens och expertkunskap som finns där. På Folkhälsomyndigheten bedrivs idag i stort sett ingen egen forskning på högre nivå inom smittskyddsområdet. Det är en viktig förklaring till varför expertisen successivt försvunnit från myndigheten.

Magnus Gisslén säger vidare att det finns många duktiga och engagerade medarbetare på Folkhälsomyndigheten. Problemet ligger inte där utan i ledarskap och brist på medicinsk expertis. Bristen på medicinsk expertis gör att beredskapen inom stora delar av myndigheten är otillräcklig och han är oroad över myndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

hur ska vi kunna lita på folkhälsomyndighetens råd när där inte finns någon med djupare medicinsk kompetens i beslutsfattande positioner inom ledningen, undrar jag? Det borde vara självklart att personer med relevant kunskap rörande medicinska- och smittskyddsfrågor ska ha beslutsfattande mandat inom dessa områden. Men så är tydligen inte längre fallet.

Även personer med bred och djup biologisk kunskap skulle behövas inom Folkhälsomyndigheten för att kunna skapa en helhetsbild av läkemedels och vacciners miljöpåverkan.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell sa i en intervju på nyhetsprogrammet Aktuellt på SVT den 2025-08-19, att Folkhälsomyndigheten har tillräckligt med medicinsk kompetens. Men var kommer denna medicinska kompetens ifrån? Är det från läkemedelsindustrin och Världshälsoorganisationen (WHO) så är det ytterst beklagligt. 

Läkemedelsindustrins agenda och målsättning är att tjäna så mycket pengar på sina läkemedel och vacciner som möjligt. Där finns ingen förståelse för att vi själv med vår kost och livsstil kan hålla oss friska långt upp i åldrarna. Reklam görs för läkemedel och vacciner, läkare värvas att föreskriva så mycket läkemedel som möjligt och gränsvärden sänks för att fler människor ska kunna anses vara sjuka. Att få medicinsk expertis från läkemedelsbolagen förbättrar inte folkhälsan, snarare tvärtom.

Förr var läkaryrket ett kall. Men var finns nu de ärliga och plikttrogna läkarna som i humanistisk anda även nattetid valde att åka ut till svårt sjuka utan att få någon ersättning, bara för patientens skull? Det är sådana samvetsgranna yrkesmänniskor vi åter behöver för att på riktigt få folkhälsan att utvecklas positivt. 

Jag värdesätter statsepidemiolog Magnus Gissléns styrka och mod att ha framfört de grova brister som tydligen finns inom Folkhälsomyndigheten. Utan sådana samvetsgranna människor har gemene man ingen inblick i vad som försiggår inom myndighetens väggar. Och dessa grova brister behöver naturligtvis åtgärdas snabbast möjligt. Jag är nyfiken på hur regeringen kommer att hantera detta?

När sådana uppgifter framkommer kan vi även fundera över hur relevanta de råd som Folkhälsomyndigheten ger verkligen är? Vi behöver fundera över om det inte är bättre att vi själva, i enighet med vårt sunda förnuft, söker efter svar på de frågor vi har.  Att på naturligt sätt ta hand om och förbättra sin hälsa har fungerat för levande varelser under miljontals år. Fortfarande lever vilda djur på det sättet. Även vi människor behöver, så långt det går, återgå till en sund, naturlig livsstil för att hålla oss friska långt upp i åldrarna. 

Andrea Kontros
Sekreterare i NNMH 
– Nordiska föreningen för Naturlig Näring och Metabol Hälsa