Är vegetabiliska fröoljor nyttiga?

Propagandan mot det mättade animaliska fetterna efter American Heart Associations (AHA) rekommendationer 1961 fick bl.a. till följd att en rad experter som inte begrep bättre, rekommenderade en ökad övergång till mer vegetabiliska omättade fetter som börjat introduceras i början av 1900-talet. Dessa och raffinerade former av dem, har inte ingått i kosten tidigare under människans utveckling.

De mättade fetterna finns i animalieprodukter, såsom ost, smör, grädde och kött, men också inom växtriket i form av kokosolja och palmolja. De enkelomättade fetterna finns i riklig mängd i olivolja, rapsolja, hasselnötter och mandlar. De fleromättade fetterna återfinns i de flesta fröoljor, exempelvis olja från bomullsfrön, solros, majs, soja och raps. De vegetabiliska oljorna med undantag av kokos-, oliv-, avokado- och sesamolja ingick inte i kosten hos våra förfäder, de är alltså främmande inslag i kosten för vår nedärvda metabolism och tarmflora. De är helt enkelt inte människoföda.

För att minska sina råvarukostnader började industrin för över hundra år sedan att experimentera med de mycket billigare fröoljorna. Man ändrade deras egenskaper och sammansättning på kemisk väg för att få dem att tekniskt efterlikna smör. Rapsolja till exempel härdas genom hydrering för att ge den egenskaper för att den skulle kunna användas i margarin. (Jag själv doktorerade på 60-talet på matematisk modellering av denna process.) Härdningen leder till bildandet av så kallad transfetter som visat sig vara ett starkt bidragande upphov till de inflammationer som bl.a. orsakar åderförfettning.

När de vegetabiliska oljorna upphettas bildar de även toxiska oxidationsprodukter med bl.a. cykliska aldehyder som orsakar inflammationer och skador på magtarmkanalen. Fröoljornas förödande hälsoeffekter har alltså en tydlig evolutionär förklaring. Vårt intag av dessa raffinerade, uppvärmda, hexanbehandlade, kemiskt avdeodoriserade oljor som aldrig tidigare konsumerats i människans historia, har ökat mer än 1000 gånger under de senaste 100 åren. Naturliga mättade fetter gör kolesterolmolekylerna stabila och mindre benägna att oxidera och härskna. Det är oxiderade kolesterolpartiklar som figurerar vid åderförfettning. Fröoljorna är instabila och befrämjar oxidation och härskning av det kolesterol de kommer i kontakt med vilket befrämjar uppkomst av åderförfettning.

I en artikel av David Gillespie visar han hur användningen av upphettade fröoljor i matlagning blivit en betydande källa till att vi får i oss de skadliga aldehyderna i en kraftigt ökande utsträckning (upp till några hundra ggr WHO:s gränsvärde). Han visar ett diagram där man tydligt kan se att bildandet av aldehyder är långt lägre för naturliga mättade fetter som kokosolja (bäst) och smör. Även olivolja är bättre även om det lämpar sig sämre att steka i. Ni kan ju fundera på vad som finns i de frityroljor som står och kokar i fritöser i dygn. Ser man på vilka oljor som används i flertalet restauranger kan man nog sluta sig till att det ökande uteätandet är en bidragande orsak bakom den metabola pandemin.

I takt med att en diet med mindre naturligt mättat fett blev normen har hjärtkärlsjukligheten skjutit i höjden, vilket tydligt visar att de mättade fetterna inte varit den bidragande orsak som fortfarande en rad skolmedicinare, Livsmedelsverket och nutritionister framhärdar med att hävda.

Dr Michael Eades har i ett föredrag som ligger ute på Youtube visat de mekanismer som visar hur kolhydrater och vegetabiliska oljor samverkat som orsaken bakom fetmaepidemin i USA. Han visar där även de mekanismer i cellernas ämnesomsättning som gör att vi inte blir feta av mättade fetter.

Nu var det inte bara cancer som började öka på 50-talet, utan även diabetes ökade samtidigt. Antalet insjuknade i båda sjukdomarna fortsätter att öka epidemiskt efter 1980. Jag tror det är ganska riskfritt att gissa att det i huvudsak är den kostförändring som skedde under 1900-talets slut som ligger bakom att såväl cancer som diabetes ökar pandemiskt. Slutsatsen av detta resonemang är att vi nog inte kan minska vår risk att få cancer signifikant genom att helt sluta att steka vårt kött (om vi inte bränner det vill säga). Betydligt viktigare för vår hälsa är att undvika den processade industrimaten rik på kolhydrater och raffinerade fröoljor, för att istället äta naturlig mat med färre kolhydrater som vi lagar till själva, tillsammans med rikligt med grönsaker. Och framförallt att radikalt minska vårt intag av socker, vitt mjöl och industriprocessade fröoljor.

Den enorma utbredningen av användning av fröoljor i industrimaten, på restauranger och i matlagningen i hemmen som manats fram av råden från skolmedicinen har lett till en omställning som kraftigt ökar förekomsten av de kemikalier (aldehyder) och syntetiska transfetter som ligger bakom oxidation, inflammation och immunreaktioner. Kärlskadorna mobiliserar kroppens läkningsmekanismer som använder kolesterol för att försöka reparera skadorna, vilket sedan observeras som plack som i värsta fall kan sätta igen blodkärl. Skolmedicinen väljer sedan att skylla hälsoproblemen på kroppens läkningsmekanismer – som att skylla bränder på brandsoldater.

Margarinindustrin hävdar ofta som ett försvar att även smör innehåller transfetter som liknar margarinets syntetiska transfetter. Det är dock en enorm skillnad på dessa fetter, där smörets fettmolekyler är en naturprodukt som vår metabolism kan identifiera till skillnad från margarinets syntetiska molekyler som är främmande och inflammatoriska.

Eftersom kolesterol är livsnödvändigt och måste finnas i kroppen, har det liten betydelse att sänka kolesterolhalten, vilket man gör med statiner vars negativa biverkningar är skrämmande. Det kan möjligen försena en plackbildning några dagar, men det förhindrar den inte. Beviset för att det är så, framgår av att många infarktpatienter som tas in akut har låga kolesterolnivåer i blodet.

Vi ser samma fenomen med cancern, den ökade inflammationsnivån som orsakas av aldehyderna skadar även cellernas metabolism och leder till en ökad ombildning av friska celler till cancerogena. Skolmedicinen försöker hela tiden förklara cancer som en genetisk sjukdom, men även på den punkten har man fel.

Forskning från 2017 tyder utöver det jag nämnt även på att rapsolja som ofta får ersätta den dyrare olivoljan i matlagningen ökar risken för utveckling av Alzheimer i djurmodeller.

Slutsatsen av mitt resonemang är att ni inte får lita på de skolmedicinare som varnar för animaliska fetter och kokosolja och som rekommenderar er att ersätta dem med fröoljor och margariner. Jag tror ett säkert tips är att ni och era närmaste lever längre och friskare om ni avstår från alla fröoljor och då speciellt de som processats i kemiska fabriker. De är inte naturlig människoföda. Inse att margarin är en industriprodukt som inte vår metabolism är anpassad för att hantera.

Lars Bern

Texten till den här krönikan är hämtad från boken Den Metabola Pandemin.

Om ni vill stödja mitt arbete ekonomiskt, har ni möjlighet att göra det genom att antingen bli stödjande medlem i RMH eller att donera till föreningen. Alla medel som flyter in går oavkortat till vår ideella verksamhet. De enda betalningar som går till engagerade personer är en liten blygsam lön till den kvinna som sköter medlemsregistret och till betalning av reseutlägg och andra direkta omkostnader i arbetet mot kvitto. Styrelsen jobbar helt ideellt.

Föreningen kan ta emot bidrag på följande konton:

Bankgiro:     195-1607

Swish:           123 270 0441

1 reaktion på ”Är vegetabiliska fröoljor nyttiga?”

  1. Carl-Gösta Enocksson

    Hej, tack för inlägg.
    Funderar på den ekologiska svenska kallpressade rappsoljan.
    Är den processad och dålig också tro ?

Kommentarer är stängda.

Rulla till toppen