Min gamla skolkamrat och Facebookvän Nisse Simonsson har hittat en mycket intressant 40 år gammal koststudie som kan vara värd en kommentar.
Studien som pågick från 1968 till 1973 gick under namnet Minnesota Coronary Experiment. BMJ har nyligen publicerat en reevaluering av data från detta experiment som omfattade 9.423 deltagare i åldrarna 20 till 97 år. Alla var institutionaliserade på mentalsjukhus och vårdhem, vilket ger forskarna en unik kontroll över vad deltagarna verkligen stoppade i sig. Observationsstudier där deltagarna själva berättar vad de ätit är betydligt osäkrare eftersom man aldrig kan lita på svaren. Dessa data hittades av forskarna bakom BMJ-artikeln på gamla datatejprullar som legat och samlat damm i 40 år.
Det unika med denna randomiserade studie var att man haft möjlighet att studera en så här stor population under väl kontrollerade omständigheter. Ena halvan av populationen fick äta det som var standarddiet vid den här tiden, en diet som innehöll en hög halt mättade animaliska fetter och margariner. Den andra halvan fick halva innehållet av mättade fetter utbytt mot vegetabiliska oljor och margarin från majsolja.
Forskarna sammanfattar resultatet med att substituerandet av mättat fett i dieten med linolsyra sänker effektivt serumkolesterolnivån. Det stödjer tros det inte hypotesen att detta kan översättas till en lägre risk att dö av kardiovaskulär hjärtsjukdom eller andra orsaker. Substitutionen av mättade animaliska fetter med vegetabilisk olja sänkte blodkolesterolnivån med i genomsnitt 14 procent. Men det hjälpte inte deltagarna att leva längre. Istället, ju lägre kolesterolnivån föll, ju högre blev risken att dö: inte mindre än 22 procent högre för varje 30-punkters nedgång. Gruppen som åt vegetabilisk olja hade inte heller mindre åderförkalkning eller färre infarkter. Jag vill uppmärksamma att denna effekt fick bara av att byta ut fetter, kolhydratintaget var av allt att döma detsamma i båda grupperna.
Resultaten från the Minnesota Coronary Experiment stärker den växande evidensen att bristfällig publicering av resultat har bidragit till en överskattning av fördelarna av att ersätta mättade fetter med vegetabiliska oljor rika på linolsyra. Resultaten stämmer väl överens med allt fler studier som publicerats på senare år och som starkt ifrågasätter skolmedicinens hypotes att högt kolesterol är en kardiovaskulär riskfaktor. Demoniseringen av mättat fett och dogmen att vegetabiliska fetter är nyttigare motsägs av en lång rad färska studier. En meta analys från 2014 av 78 olika studier omfattande hela 650.000 personer visade att varken lägre konsumtion av mättat fett eller högre konsumtion av fleromättat fett minskade den kardiovaskulära incidensen.
Medicineringen mot högt kolesterol med starkt biverkande statiner förefaller mot denna bakgrund vara en ytterst dålig rutin inom skolsjukvården. Idag står nästan en miljon svenskar på statiner, varav flertalet helt i onödan som det verkar. Alltså mest till skada för flertalet patienter. Att sänka kolesterolnivån med statiner tror jag bara är motiverat för medelålders män med en tidigare infarkthistorik och för personer med den ärftliga sjukdomen hyperkolesterolemi.
Varför publicerades inte Minnesota-studiens resultat?
Man kan bara gissa svaret på den frågan, men jag kan inte frigöra mig från känslan av att det var ett resultat som man av någon anledning inte förväntat sig och därför inte ville gå ut med. Därför lade man materialet åt sidan. Detta ser man ofta exempel på när stora industriintressen är hotade.
Bakom även detta ointresse för alla ifrågasättanden av kolesterolhypotesen och dogmen att animaliska fetter är skadliga för hälsan, kan jag skönja mycket stora ekonomiska intressen. Big Foods perfekta storm skulle vara att kunna visa entydiga bevis för att animaliska produkter inte är nyttiga, medan spannmål och vegetabiliska oljor är det. Och orsaken är helt enkelt att råvarorna till de senare är så enormt mycket billigare att producera och hantera. Så fort man kommer till animalier kompliceras hela hanteringen från djurhållning till distribution och vidare färskhållning. Big Food tjänar helt enkelt mycket mer pengar på spannmål och vegooljor och svinnet är en bråkdel jämfört med mjölk och köttprodukter.
När vi försöker hitta vägar att bättre administrera människors metabola hälsa så är det väldigt viktigt att vi har örnkoll på de enorma ekonomiska intressen som styr livsmedelsindustrin. Deras strategier och affärslogik handlar inte om vår hälsa utan om vinstmaximering i första hand. Som så många gånger när stora ekonomiska intressen är inblandade kommer lätt sanningen i kläm och forskningen snedvrids av forskare med rymliga samveten som står på industrins payroll.
Lars Bern
Om du vill bli medlem i Riksföreningen för Metabol Hälsa (RMH) kan du sätta in årsavgiften 200 SEK på bankgiro 195-1607 och ange namn och mejladress. För utlandsbetalning gäller BIC/IBAN: HANDSESS / SE79 6000 0000 0004 5848 8631. Föreningen har sitt säte på Dalarö med adress Box 55, S-137 25 Dalarö.
Lars, skolhälsovården brukar väl skötas av skolsköterskan. – Skolsjukvården stämmer väl bättre?
Hmm, – hade själv litet fel där – skolmedicin kallas det till skillnad mot alternativ medicin.
Rättat!