Patienter med metabolt syndrom behöver mer C-vitamin för att undvika störningar i kroppens antioxidantförsvar, enligt en studie från Oregon State-universitetet i USA.
Den västerländska kosten med mycket socker och bearbetade fetter leder till kronisk låggradig inflammation i kroppen. Det ökar risken för metabolt syndrom – en stor riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och diabetes, som också har koppling till fettlever och demens.
En patient med högt blodsocker eller insulinresistens och minst två av följande tillstånd anses ha metabolt syndrom: bukfetma, högt blodtryck, låga nivåer av HDL-kolesterol och förhöjda triglyceridnivåer.
– Vad våra fynd visar, just när vi lämnar helgernas festmåltider bakom oss, är att vi ska äta mer grönsaker och frukt, säger Maret Traber, professor vid Oregon State-universitetets Linus Pauling-institut och en av världens ledande experter på antioxidanten E-vitamin. Mellan fem och tio portioner frukt och grönt om dagen ger fibrer och C-vitamin som skyddar tarmen.
Fel tarmflora förstör vårt antioxidantförsvar
Enligt resultaten från den nya studien kan den sortens kost som leder till metabolt syndrom också ge obalanser i tarmfloran. Då försämras tarmens funktion så att giftiga ämnen riskerar att hamna i blodcirkulationen. Följden blir att kroppens förråd av C-vitamin töms snabbare, och har man brist på C-vitamin försämras även transporten av E-vitamin i kroppen
Det ger en negativ dominoeffekt i kroppens antioxidantsystem, eftersom C- och E-vitamin båda är antioxidanter som skyddar mot den oxidativa stress som uppstår vid kronisk inflammation.
– C-vitamin skyddar faktiskt E-vitaminet. När fetter i kroppen oxiderar och allt E-vitamin i kroppen har använts upp i den processen, kan C-vitaminet återskapa E-vitamin, berättar Traber. Så om du saknar tillräckligt med C-vitamin, förlorar du E-vitamin på kuppen och hamnar i ond cirkel där ditt antioxidantskydd bara fortsätter att försämras.
Immunförsvaret städar bort C-vitaminet med Klorin
Fel kost leder till obalanser i tarmfloran, så kallad dysbios, med för hög andel oönskade bakterier som kan orsaka skador på tarmen, menar Traber.
– Dysbiosen gör att delar av bakteriers cellväggar kan läcka från tarmen in i blodcirkulationen där de sedan identifieras av neutrofiler.
Neutrofiler är den vanligaste typen av vita blodkroppar och en viktig del av immunförsvaret. De angriper bakterier med hjälp av hypokloritsyra – ett ämne som används för att framställa blekmedel.
– Blekmedlet som de vita blodkropparna städar rent med förstör C-vitaminet, säger Traber. På grund av dysbiosen tror kroppen att det pågår en bakterieinvasion och saboterar därför sitt eget skyddssystem.
Om inga åtgärder sätts in som stoppar den här processen, upprepas angreppen.
Metabolt syndrom ger lägre C-vitaminhalt
– Människor med metabolt syndrom har lägre C-vitaminhalt i blodet även om de får i sig lika mycket C-vitamin som andra utan metabolt syndrom, säger Traber. Enligt vår teori beror det på att läckaget av bakteriella cellväggar till blodet inleder en antiinflammatorisk respons i hela kroppen.
C-vitamin finns i färska grönsaker, bär och frukt medan E-vitamin finns i nötter, frön och i fullkorn. Det rekommenderade dagliga intaget av C-vitamin ligger på 75 milligram för vuxna, men behovet ökar om man utsätts för mycket oxidativ stress i vardagen, till exempel på grund av avgaser, cigarettrök eller kroniskt alkoholintag.
Källa: Orgeon State University. Metabolic syndrome patients need more vitamin C to break cycle of antioxidant depletion. Pressmeddelande 2019-01-02.
Studien: Traber MG, Buettner GR, Bruno RS. The Relationship Between Vitamin C Status, the GUT-Liver Axis, and Metabolic Syndrome. Redox Biology, 2019.
