En fjärdedel av alla européer med kroniska sjukdomar – framför allt välutbildade kvinnor – använder någon form av alternativ behandling, visar en ny finsk kartläggning som gjorts i samarbete mellan universiteten i Helsingfors, Tammerfors och Åbo.
Huvudvärk, ont i ryggen och andra kroniska tillstånd gör att många tar hjälp av alternativa behandlingsformer. Den nya studien visar att kvinnor och personer med högre utbildning använder komplementär och alternativ medicin oftare än andra. Orsaken som uppges är att patienterna upplever att den konventionella vården är otillräcklig.
Forskarna använde data från den europeiska socialundersökningen år 2014 som omfattade 21 europeiska länder och cirka 40 000 deltagare. I studien undersöktes fyra behandlingskategorier: traditionella asiatiska behandlingar (kinesisk medicin, akupunktur, akupressur), alternativmedicinska behandlingar (homeopati, örtmedicin), manuella kroppsbehandlingar (massage, kiropraktik, osteopati, reflexologi) och kropp–själ-behandlingar (hypnos och andliga healingmetoder).
En brist i kartläggningen är att de insamlade uppgifterna inte inkluderade alternativa och komplementära behandlingar som näringsterapi och naturmedicin (naturopathy) som ökat kraftigt i popularitet de senaste åren.
– Anledningen till att de inte ingick i studien är att det saknas tillgängliga data, berättar Teemu Kemppainen, forskare vid Helsingfors universitet. Min gissning är att studiens huvudresultat inte skulle skilja sig så mycket även om vi hade inkluderat sådana kategorier, men det totala antalet användare skulle förstås ha varit högre.
Integrativ medicin måste uppmärksammas mer
Resultaten från kartläggningen visar att en av fyra patienter med kroniska sjukdomar använde komplementära och alternativa behandlingar under 12 månader. De vanligaste behandlingarna var massage (12 %), homeopati (6 %), osteopati (5 %) och örtmedicin (5 %). De flesta deltagarna hade bara använt en behandlingsform.
– Vi fann också att alternativ och komplementär medicin huvudsakligen användes som ett komplement till eller kombinerat med konventionell medicin, säger Teemu Kemppainen. Detta är något som bör beaktas både inom vården och i den offentliga debatten där den här typen av behandlingar ofta beskrivs som alternativ till konventionell medicin.
”Integrativ medicin” är den term som oftast används i dag – även om den är något omtvistad – för att beskriva kombinationen av alternativa behandlingar med konventionell vård.
Stora skillnader mellan länder
Studien visar också att användningen av alternativ och komplementär medicin varierade kraftigt mellan länderna. I Tyskland och Schweiz hade nästan 40 procent av studiedeltagarna använt den här typen av behandlingar, medan motsvarande andel i Ungern bara var 10 procent. I Sverige låg den på 31,5 procent, medan Danmark och Finland hade lite högre siffror på 32 respektive 35 procent.
– Skillnaderna kan delvis förklaras av att den här typen av behandlingar täcks av försäkringar i vissa länder, konstaterar Teemu Kemppainen. En del länder utbildar dessutom allmänläkare i kompletterande behandlingar.
Källa: Helsingfors universitet. Help sought from complementary and alternative medicine to remedy health problems. Pressmeddelande 2017-10-20.
Studien: Kemppainen L.M., Kemppainen T.T., Reippainen J.A., Salmenniemi S.T., Vuolanto P.H. Use of complementary and alternative medicine in Europe: Health-related and sociodemographic determinants. Scand J Public Health. 2017 Oct 1:1403494817733869.
