Deprecated: Hook custom_css_loaded is deprecated since version jetpack-13.5! Use WordPress Custom CSS instead. Jetpack stöder inte längre anpassad CSS. Läs WordPress.org-dokumentationen för att lära dig hur du tillämpar anpassade stilar på din webbplats: https://wordpress.org/documentation/article/styles-overview/#applying-custom-css in /customers/3/b/3/nnmh.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6078 Behöver högt blodtryck alltid medicineras?

Behöver högt blodtryck alltid medicineras?

Av Benny Ottosson, hälsocoach och författare

OBS! Om du sänker blodtrycket själv och dessutom tar blodtryckssänkande läkemedel ökar risken för yrsel och fall!

Högt blodtryck kallas ibland ”The silent killer”, men enligt Dr John Bergman är det ett misstag att betrakta högt blodtryck som en sjukdom. Det är snarare ett sätt för kroppen att anpassa sig till det den utsätts för. Som exempel kan nämnas att tyngdlyftare kommer upp i blodtryck runt 400/200 och när du och jag lyfter tungt kan vi komma upp i 250/160. Även om det bara är en kort stund, så visar det att våra kärl tål en del påfrestning. Under fysisk aktivitet är också blodtrycket väldigt högt. Så under långlopp och maraton kan blodtrycket vara rejält förhöjt under flera timmar.

Bergman menar också att skillnaden mellan övertrycket och undertrycket är minst lika intressant som talen i sig. Särskilt för oss över 50. Så skulle till exempel 140/95 vara mer okej än 140/80. Skillnaden mellan övertrycket och undertrycket kallas pulstryck. Pulstrycket ska ligga mellan 40–60. Lägre är bättre. Det bör inte vara för högt och inte för lågt. Det är fortfarande bra med lägre blodtryck än högre, även om pulstrycket är detsamma. Så 120/80 är bättre än 140/100, även om pulstrycket (mellanskillnaden) är detsamma. Den viktigaste orsaken till förhöjt pulstryck är styvhet i aortan, den största artären i kroppen. Ju större ditt pulstryck är, desto styvare och mer skadade är troligen dina kärl. Så när du diskuterar medicinering av blodtrycket med din läkare, kan du också ta upp just pulstrycket. Det finns till och med forskning som säger att pulstrycket är viktigare för sjukdomsrisken än hur högt själva blodtrycket är (”Is pulse pressure useful in predicting risk for coronary heart Disease? The Framingham heart study”). Är från 1999 och finns på Ahajournals.org.

https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/01.CIR.100.4.354

Vårt blod transporterar syre och näringsämnen ut i kroppen där det ska användas. När behovet ökar, så jobbar hjärtat hårdare och blodtrycket ökar. Det är det som händer vid till exempel fysisk aktivitet.

Våra kroppar är gjorda för att kunna reglera en mängd tillstånd på egen hand, som till exempel blodtryck, blodsocker, kolesterol och ph-värde. Alla djur, även vi, har dessa självreglerande system. Att då gå in och på kemisk väg försöka ändra på detta system låter inte optimalt. Lars Bern nämner i sin bok “Den metabola pandemin” att om kroppen känner att den av någon anledning behöver trycka på lite extra för att till exempel få blod med syre upp till hjärnan, så kanske det inte är lämpligt att äta läkemedel som sänker blodtrycket. Docent Ralf Sundberg, som skrivit boken “Forskningsfusket”, är tveksam till att blodtrycksmedicinering alltid är rätt. Vidare visade en doktorsavhandling på Sahlgrenska 2007 att betablockerare inte får avsedd effekt, utan eventuellt det motsatta.

Lite märkligt är det att det som anses som högt blodtryck, och som bör medicineras, förändras över tid och varierar dessutom mellan olika länder. Så man kan ju undra på vilka grunder dessa värden sätts.

Hjärt- och kärlsjukdomar sägs öka vid högt blodtryck. Men medicinering är alltid riskfyllt. Det förändrar kemin i våra kroppar och kan skapa oreda. Det är ingen tillfällighet att läkemedel är vår tredje vanligaste dödsorsak, enligt en debattartikel i Läkartidningen 2016 av Jan Halldin, leg. läkare, med. dr. på Danderyds sjukhus. Samma sak uppger Peter Gøtzsche i sin bok Dödliga mediciner och organiserad brottslighet: hur läkemedelsindustrin har korrumperat sjuk- och hälsovården.

Blodets uppgifter:

• Transporterar syre och näringsämnen

• Transporterar bort avfall från de metabola processerna i kroppen

• Balanserar kroppens PH-värde

• Balanserar kroppstemperaturen

• Transporterar hormoner

• Är viktigt för vårt immunförsvar

Vi har alla sensorer för koldioxid i blodet. Om koldioxidvärdet höjs, så ökar sensorerna blodtrycket för att mer syre ska kunna distribueras. När koldioxidhalten sänks, så sjunker också blodtrycket.

John Bergman säger att om du djupandas i 15 minuter per dag i 14 dagar så kan du sänka ditt blodtryck lika effektivt som blodtryckssänkande medicin. Men utan biverkningar! Är inte det spännande? Om stress kan leda till högt blodtryck. Varför skulle då inte lugnande aktiviteter, som till exempel djupandning eller mindfulness, kunna sänka blodtrycket? Enligt Bergman är det inte ovanligt att ett högaktivt sympatiskt nervsystem (vårt stressystem) är en av orsakerna till förhöjt blodtryck. Så tror jag det är för mig. Då låter det ju logiskt att till exempel meditation och mindfulness skulle kunna vara positivt.

Johns rekommendationer för att normalisera blodtrycket:

• Drick ¼ liter grönsaksjuice/smoothie och 2–3 liter vatten varje dag

• Ät näringsrik mat och skippa skräpmat utan näring

• Försök få minst sju timmars sömn varje natt

• Var fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag

• Se till att ha någon form av återhämtning varje dag

Inga konstigheter som du ser. Ganska precis vad min första bok “FRISK. LUGN. UTVILAD. STARK. Hela livet.” handlar om.

Jag hade häromdagen ett blodtryck på 120/81. Och det är väl det lägsta jag haft på 25 år. Superspännande. Jag önskar att jag visste exakt vad jag gjort. Men jag tror det handlar om det som min bok går ut på. Att göra så många saker som möjligt för att få kroppen i balans. Så här är en lista på vad jag gör som eventuellt kan påverka blodtrycket positivt, och som stämmer bra med forskningen. Jag gissar att de saker jag börjat nyligen med, haft störst betydelse, eftersom det är först nu blodtrycket är riktigt bra.

Gjort länge:

• Dricker ordentligt med vatten

• Äter (mestadels) ren och oprocessad mat

• Tränar styrka och/eller kondition varje dag

• Försöker få åtta timmars sömn

• Badar kallbad och bastu

• Är inte rädd för salt

• Kör minst 15 minuters mindfulness 5 dagar/vecka

• Regelbundna bara vara-aktiviteter som varmt/kallt bad eller promenad

• Överkonsumerar inte kaffe

• Överkonsumerar inte alkohol

• Fastar

• Tar omega-3, D-vitamin och magnesium

Börjat med nyligen:

• Badar kallbad/kalldusch och bastu/varmbad 5 dagar/vecka

• Dricker en egen “sportdryck” 3 dagar/vecka (5 gr C-vitamin, 1 kapsel kalium, 2 kapslar magnesium, 1/2 tsk salt)

• Wim Hof djupandning 5 gånger/vecka

• Tar L-argiplex, Q10, Quercitin, gingko biloba, algtabletter

• Slutat (nästan) med mejeriprodukter (äter ganska antiinflammatorisk kost, så kallad AIP-kost)

Det var en del, men det tycks fungera för mig. Ju mer du för in i din vardag, desto bättre. Det kan hjälpa dig normalisera ditt blodtryck. Om du behöver det. Var försiktig om du samtidigt äter blodtryckssänkande läkemedel!

Texten kommer från min senaste bok “Konsten att hålla sig FRISK i en värld som är SJUK” .

ÖVRIGA LÄNKAR

Här köper du min senaste bok “Konsten att hålla sig FRISK i en värld som är SJUK” (https://shop.feelgoodhavefun.nu/produkt/konsten-att-halla-sig-frisk)

Lyssna på låten med (nästan) samma titel: (https://open.spotify.com/track/7KmMt6g55EAv5KAWZDbmok?si=111c27bba17f4b15)

Min första bok “FRISK. LUGN. UTVILAD. STARK. Hela livet.” (https://isaberg.nu/shop/product/frisk-lugn-utvilad-stark-hela-livet?tm=&sm=kontakt/bokrea-isaberg)

Ottosson Coaching

(https://www.feelgoodhavefun.nu/benny-the-coach)

Följ mig på Instagram (https://www.instagram.com/bennyottossondotcom)

Följ mig på Facebook (https://www.facebook.com/bennyottosson)

Följ mig på Substack (https://substack.com/@bennyottosson)

Rulla till toppen