ANTI-AGING
Anti-aging är ett mycket hett område inom hälsoområdet och är också stort inom forskarvärlden. Själv har jag myntat begreppet LEV FRISK LÄNGE. För det handlar ju inte bara om att förlänga livet, utan att förlänga den friska delen av livet. Och förkorta den sjuka.
Jag är själv i åldern då jag funderar över hur jag kan öka mina möjligheter att få leva frisk länge. Jag funderade på:
- Vilka sjukdomar är vanligast på äldre dagar?
- Vad orsakar dessa sjukdomar?
- Hur undviker vi dessa orsaker?
Jag hoppas i en serie inlägg kunna ge dig de verktyg, kunskaper och insikter som behövs för att uppnå dina långlevnadsmål.
Att öka livslängden handlar i grund och botten om att fördröja den oundvikliga döden, vilket för mig är lika med att fördröja början av hjärt- och kärlsjukdomar (hjärtinfarkt och stroke), cancer, neurodegenerativa sjukdomar och metabolt syndrom. Tillsammans står dessa dödsorsaker för cirka 80% av dödsfallen i en icke-rökande population.
- Hjärt/kärlsjukdom (hjärtinfarkt/stroke)
- Cancer
- Neurodegenerativa sjukdomar
- Metabolt syndrom
Att förbättra hälsolängden (ett friskt åldrande) handlar om att undvika (eller åtminstone fördröja så länge som möjligt) tre kategorier av försämringar när det gäller livskvalitet:
Kognitiv försämring: Försämring av exekutiv funktion, bearbetningshastighet och minne; demens är en extrem version av denna försämring, men många betydligt mildare former av denna försämring är utbredda.
Fysisk försämring: Försämring av stabilitet, flexibilitet, rörlighet, styrka, muskelmassa, bentäthet, aerob effektivitet, anaerob produktion, smärtfrihet och sexuell funktion.
Emotionell försämring: Försämring av socialt stöd, relationer, känsla av syfte, tillfredsställelse och relationsförmåga.
Medan döden är absolut och oundviklig, är förlusten av de tre elementen i hälsolängd det inte. De är relativa (olika människor har olika trösklar för vad som utgör försämring), analoga (de fortskrider i stadier istället för att vara en allt-eller-inget-omkopplare), och framför allt, de är inte oundvikliga.
Sjukvården är betydligt bättre på akutsjukvård än på att lösa orsaken till de kroniska sjukdomarna. Metoderna går oftast ut på att enbart få patienten att överleva, som läkaren och långlevnadsexperten Peter Attia skriver i sin bok ”Outlive”. Han menar att vården måste bli mer proaktiv.
Attia pratar om Medicin 3.0. Medicin 3.0 kräver mycket mer av dig som patient: Du måste vara väl informerad, ha en medicinsk kunskapsnivå som är rimlig, vara tydlig med dina mål och medveten om den verkliga risken. Du måste vara villig att ändra inrotade vanor, acceptera nya utmaningar och våga lämna din bekvämlighetszon om det behövs. Du deltar aktivt, är aldrig passiv. Du konfronterar problem, även obekväma eller skrämmande sådana, istället för att ignorera dem tills det är för sent. Och du fattar viktiga beslut. För i detta scenario är du inte längre en passagerare på skeppet; du är dess kapten.
Vilka är då ORSAKERNA till att vi får de vanligaste kroniska sjukdomarna?
Jo, det tycks som om dessa saker är sådant vi ska försök undvika att dra på oss. Och de problem som uppstår pga dessa, brukar kallas Det metabola syndromet.
- Inflammation
- Insulinresistens
- Näringsbrist
- Tarmproblem
Vad är då det metabola syndromet?
Det metabola syndromet är en medicinsk term som används för att beskriva en samling av riskfaktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa andra hälsoproblem. Det metabola syndromet är inte en sjukdom i sig själv, utan snarare en sammanfattning av olika hälsorelaterade faktorer som kan öka risken för allvarliga medicinska tillstånd.
Följande är de vanligaste komponenterna i det metabola syndromet:
- Fetma eller överskott av bukfetma: Människor med bukfetma, även känd som abdominal fetma eller visceralt fett, har en ökad mängd fettvävnad runt midjan. Detta är en viktig komponent av det metabola syndromet.
- Högt blodtryck (hypertoni): Hypertoni innebär att blodtrycket i dina artärer är förhöjt. Detta ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
- Höga blodsockernivåer: Detta inkluderar försämrad glukostolerans eller insulinresistens. Människor med dessa tillstånd har svårigheter att reglera sina blodsockernivåer och löper ökad risk för typ 2-diabetes.
- Höga triglyceridnivåer: Triglycerider är en typ av blodfett som kan vara förhöjd hos personer med det metabola syndromet.
Det är viktigt att notera att inte alla som har det metabola syndromet kommer att utveckla hjärt-kärlsjukdom eller diabetes, men det ökar risken avsevärt.
Långlevnadsexperter brukar prata om ”8 hallmarks of aging”. Det är en teoretisk modell som beskriver åtta övergripande biologiska processer eller egenskaper som anses spela en central roll i åldrandet och åldersrelaterade sjukdomar. Denna modell utvecklades för att hjälpa till att förstå de underliggande mekanismerna bakom åldrande och har bidragit till att vägleda forskningen inom åldrandets biologi. De 8 hallmarks of aging är:
1. Genomiska skador och instabilitet
Åldrandet är associerat med DNA-skador och förändringar i kromosomstrukturer.
2. Telomerförlängning
Telomerernas förkortning när celler delar sig anses spela en roll i åldrandet.
3. Epigenetisk förändring
Åldrande är kopplat till förändringar i epigenetiska markörer som reglerar genuttryck. Alltså om gener slås på eller stängs av.
4. Förlust av proteostas
Detta handlar om att bibehålla proteinkvalitet och minska ansamling av felveckade proteiner.
5. Cellulär energetik
Åldrande är relaterat till nedsatt energiproduktion och mitokondriell dysfunktion.
6. Celldödresistens
Vissa celler kan bli motståndskraftiga mot celldöd, vilket kan leda till ackumulation av skadade celler.
7. Kronisk inflammation
Åldrande är kopplat till en kronisk inflammatorisk respons i kroppen.
8. Minskad regenerativ kapacitet
Åldrande kan minska kroppens förmåga att regenerera och reparera vävnader.
Dessa hallmarks of aging har varit användbara för att identifiera potentiella mål för behandlingar som syftar till att förlänga en hälsosam livslängd och minska risken för åldersrelaterade sjukdomar.
Våra mitokondrier är avgörande för vår hälsa eftersom de fungerar som cellernas energikraftverk. I nästa inlägg ska jag berätta om hur dessa fungerar och hur du tar hand om dem.
LÄNKAR
Här köper du min senaste bok (https://shop.feelgoodhavefun.nu/produkt/konsten-att-halla-sig-frisk)
Här registrerar du dig för mitt veckobrev (http://eepurl.com/dkfcar)
Här kan du läsa mer om insulinresistens (https://insulinresistens.se)
Följ mig på Instagram (https://www.instagram.com/bennyottossondotcom)
Följ mig på Facebook (https://www.facebook.com/bennyottosson)
Följ mig på Substack (https://substack.com/@bennyottosson)
Kram Benny ❤️
Hela det metabola syndromet är en funktion av kroppslig brist på näringsämnen. Till dessa hör alla vitaminer (16), mineraler och spårämnen (cellerna behöver daglig tillgång till >60 sådana), essentiella amino- och fettsyror. Det blir >90 näringsämnen.
Vår mat innehåller på tok för lite näringsämnen, varför det bästa sättet att hålla sig frisk metabolt är att komplettera med ovanstående, varvid mineraler och spårämnen ska vara kolloidalt växtbaserade för att ge tarmen bästa möjlighet till absorption.
‘Du är vad Du absorberar, inte vad Du äter’.
Intressant, Jag kollade länken om insulinresistens och kunde notera att här fanns en metod/kalkyl som jag inte stött på tidigare. Eric Berg har i en Youtube-film berättat att för ett annat sätt att räkna utgår man från kvoten mellan Triglycerider och HDL-kolesterol. Enligt båda sätten att kalkylera ligger jag ganska bra till.
Men jag vill lägga till att när man testat sig på Medisera så anges referensintervallet för Triglycerider ända upp till 2.6 mmol/l och för den som ligger där – och inom referensintervallet för Fasteglukos (4.0 – 6.0) så ligger man “illa till”, särkilt när man ligger högt t ex 6.0.
Bör man klaga på att Medisera (och antar jag – den allmäna normen) menar att 2.6 ligger inom gränsen för OK?