Vår kropp och våra tankar

Av Andrea Kontros, legitimerad biomedicinsk analytiker och författare

Detta är det nionde inlägget i serien Hälsa av Andrea Kontros.
Under evolutionens gång har även den genetiska diversiteten ökat. Genetiskt högre stående levande varelser, dit vi människor tillhör, har en högre individuell diversitet än de lägre stående. Därför är det självklart att bland oss människor finns det individuella skillnader för hur våra kroppar och vår känslomässiga uppfattningsförmåga fungerar, samt till följd av detta, även vår mentalitet och våra tankar.

Det är viktigt att minnas att vi ärver våra gener. Våra arvsanlag kommer från våra föräldrar och dessa är inte valbara. Till följd av detta blir vi alla helt unika individer. Våra kroppar och även vår mentalitet (våra tankar) blir olika till följd av det genetiska arv vi fått. Eftersom vi är genetiskt olika är detta något som behöver beaktas i alla avseenden, inkluderat sjukvårdsbehandlingar.

Människor är unika levande individer – inte maskiner

Det går inte att sammanlikna oss högre stående levande varelser med maskiner, apparater eller annan teknisk utrustning. Dessa saker, som vi människor har uppfunnit för att vara till vår hjälp, serietillverkas alla till att bli exakt likadana. Och till skillnad från levande varelser, är dessa inte levande.

Individer har olika hälsostatus på grund av olika orsaker. Genetiska variationer, individuella livsval, yrke, socioekonomiska förutsättningar, kön och ålder hör till de parametrar som bidrar till vår hälsostatus. Alla människors individuella hälsostatus behöver beaktas liksom även individens egna åsikter och önskningar angående varje individs personliga hälsa när det gäller eventuell medicinering, vaccinering och sjukvårdsbehandlingar.

Gener, val och miljö

På grund av våra genetiska olikheter kan vi inte heller få människor att tycka och tänka likadant. Människor har olika uppfattningar om alla möjliga saker, bland annat om hur de på bästa sätt vill och behöver ta hand om sin hälsa. Vissa människor bryr sig inte så mycket om sin hälsa medan andra däremot är väldigt hälsomedvetna. På grund av detta ser vi stora skillnader på hälsostatus hos olika individer i samhället.

Hälsan är även till stor del en klassfråga. Människor med längre utbildning, som till stor del tillhör de ekonomiskt starkare grupperna i samhället, har bättre ekonomisk möjlighet och ofta även mer kunskap om hur de ska gynna sin hälsa. Därför är hälsan inte bara en individfråga utan även en klassfråga.

Basbehov – sol, näring, vatten, värme

Principen att alla ska ha det de behöver har alltid manifesterats på jorden. Allt liv på jorden har utvecklats i samklang med den principen. Levande varelser kan bara leva om de får tillgång till det de behöver. Solljus, näring (mat), vatten, värme är de grundläggande förnödenheterna för alla levande varelser. Växter behöver förutom dessa koldioxid och djur behöver syre. Om bara en av dessa parametrar saknas, dör individen.

Behoven för levande varelser är olika. Exempelvis har fiskar utvecklats att leva i vatten och ta upp syret de behöver därifrån. Fiskar dör om de tas ut från vatten. På samma sätt dör landlevande levande varelser om de hamnar under vatten, för att landlevande varelser har utvecklat sina lungor till att ta upp syre från luften.

Ta bort det som stör och lägg till det som saknas

Den principen gäller även vid sjukdom. De individer som är sjuka behöver tillföras det de behöver. Exempelvis om en individ har fått en bakterieinfektion är det självklart att just den individen ska behandlas. Alla andra individer som inte har blivit smittade behöver inte behandlas. Likadant är det med andra sjukdomar. Om någon drabbats av ohälsa, är det just den individen som behöver medicineras mot just den aktuella sjukdomen – inte alla andra.

Idén om att behandla alla individer med samma läkemedel och vacciner samt med samma sjukvårdsbehandlingar är absurt, meningslöst och värdelöst.

Immunsystemet är ett skyddsnät

Levande varelser har alltid behövt skydda sig mot att bli angripna eller uppätna eftersom det är livets principer på jorden. Just därför har levande varelser utvecklat strategier för sitt försvar. Levande varelsers sinnesorgan, reaktionsförmåga samt immunförsvar är försvarsmekanismer just för att skydda sig.

Vårt immunförsvar är ett komplext skyddsnät för individen. Immunförsvaret består av flera delar, där det antikroppsbaserade systemet bara är en del.

Många levande varelser, inklusive människan, har ett tudelat immunsystem. Den ena delen är det ospecifika immunsystemet som verkar mot många olika stimuli. Den andra är det specifika immunförsvaret som reagerar riktat mot de organismer som den lärt sig att känna igen. De båda systemen använder sig av en varierad uppsättning av immunceller och molekyler för att utföra sina funktioner.

Det ospecifika och det specifika immunförsvaret

Det ospecifika immunförsvaret finns redan vid födseln och utgöts av makrofager, granulocyter och andra celltyper. Makrofager är de viktigaste och har förmåga att fagocytera (äta upp) främmande smittämnen. De utsöndrar även cytokiner, ämnen som ser till att andra celler från immunsystemet kommer till det infekterade området.

Det specifika immunsystemet hos människan sköts av B- och T-lymfocyter. Lymfocyter finns i cirkulationssystemet och i lymfknutor. Det kan ta en vecka tills denna del av immunsystemet börjar fungera fullt ut, då det tar tid för dessa celler att expandera i antal.

När B-lymfocyter exponeras för främmande smittämnen (antigen) börjar de föröka sig via celldelning (klonal expansion) och producera antikroppar mot det specifika smittämnet. En sådan klon tillverkar bara en sorts antikropp som bara är aktivt mot just det smittämnet som den exponerats för att känna igen.

Tre sorters T-lymfocyter

Det finns tre sorter av T-lymfocyter och de mognar till i organet brässen som finns bakom bröstbenet. T-hjälparceller lockar till sig ätarceller efter att ha identifierat antigenet. Aktiverade mördar-T-celler (cytotoxiska T-celler) dödar celler som är infekterade av virus eller intracellulära parasiter. Minnes-T-celler minns antigenen och aktiveras snabbt när samma antigen identifieras.

Sålunda är vårt immunförsvar mycket bredare än bara produktion av antikroppar. Vid vaccinering är det ”bara” produktionen av en specifik antikropp som främjas. Det är därför som vaccin inte verkar då antigenet (exempelvis viruset) förändrar sig. Virus har förmågan att ändra sina ytmolekyler snabbt och då har det aktuella vaccinet inte längre någon verkan, då antikroppen de tillverkar inte längre har förmågan att binda så effektivt till antigenet (smittämnet). 

Naturliga livsmedel

Maten vi äter påverkar vår mag- och tarmkanal i hög grad. Detta system är utvecklat under årmiljoner för att inta föda från naturen. Att se till att människor har tillgång till och även ekonomisk möjlighet att införskaffa naturlig föda och dryck av god kvalitet är ett större hjälp för immunsystemet än vaccinering.

Rörelse behövs för cirkulationen

Levande varelser är utvecklade till att röra på sig. Vilt levande varelser rör sig mycket i strävan efter att leta efter föda. Samma sak gjorde vi människor ända tills för ungefär tiotusen år sedan, då människan började bosätta sig och odla jorden. Men vi är fortfarande utvecklade till att röra på oss mycket. När vi rör oss sätts muskler i arbete men även cirkulationssystemet och lymfsystemet fungerar snabbare. Detta behövs för att få fart på alla molekyler som finns i kroppen och för att förbli frisk.

Stress stänger ned blodtillförsel och immunsystemet!

Stress är en parameter som påverkar kroppen negativt. När stresshormoner utsöndras ser de till att vi kommer i fly- eller fäkta läge. Då stryps tillförseln av blod till mag- och tarmkanalen samt till den tänkande delen av hjärnan. Eftersom ungefär 80 % av vårt immunförsvar finns i mag- och tarmkanalen och även innefattar vår tarmflora, påverkas immunförsvaret negativt vid stress. Även våra kreativa tankar stryps vid stress, då kroppen bara är inställd på att försvara sig eller fly.

Kemikalier och strålning stör livsprocesserna

Under de senaste hundra åren har vi människor infört konstgjorda kemikalier överallt i våra liv. Dessa konstgjorda kemikalier stör livsprocesserna från att verka på ett naturligt sätt och det är just på grund av detta som sjukdomar lätt uppstår.

Även konstgjord strålning påverkar levande varelser negativt. All elektromagnetisk strålning inducerar ett magnetiskt fält och i magnetiska fält orienterar sig laddade molekyler i specifika riktningar. Eftersom alla livsprocesser innefattar laddade molekyler, där elektroner, protoner eller elektriskt laddade joner reagerar med varandra, är det självklart att dessa blir påverkade av magnetiska fält. Ju starkare magnetiska fält som induceras, desto mer påverkan sker på livsprocesserna.

Optimerat immunsystem

För att individen ska få ett optimalt skydd mot smitta är det därför mycket mer klokt och ansvarsfullt att se till att individens hela komplexa immunförsvar fungerar. Detta kan göras mycket effektivt genom att se till att alla människor får tillgång till naturlig föda och dryck av god kvalitet, att människor kan röra sig tillräckligt och leva i en naturlig miljö utan konstgjorda kemikalier och artificiell strålning överallt samt genom att de kan leva ett stressfritt liv.

Våra livsstilsval påverkar även våra barn

Allas vår hälsa ligger till stor del i våra egna händer och våra barns ligger i föräldrarnas händer. Eftersom det är varje individs rätt och möjlighet att ta livsstilsprioriteringar, är vår hälsostatus till stor del vårt eget ansvar.

Människor som lever vårdslöst och oansvarigt har till stor del själv förvållat sin dåliga hälsa. Dålig hälsa innebär att hela ämnesomsättningen (metabolismen) ej fungerar optimalt och individen har lätt att drabbas av metabola sjukdomar och infektioner. Dessa människor behöver skydda sig mot även lindriga infektionssjukdomar, exempelvis genom vaccinering.

Medvetna val gällande hälsa ger resultat över tid

Människor som är uppmärksamma på hälsorisker och skyddar sin hälsa, ofta med medvetna livsval och till större ekonomiska kostnader, har en bättre hälsostatus innefattande även ett mer välfungerande immunförsvar. Dessa människor behöver inte ta vaccin för lindriga infektionssjukdomar, utan klarar av dessa med hjälp av sitt eget immunförsvar.

Fysiskt och mentalt välmående individer har en bra hälsostatus och är motståndskraftiga mot både infektions- och metabola sjukdomar. Det är sådana livskraftiga, välmående individer som samhället ska sträva efter att utveckla. Just detta är det samhällets struktur och ”mentalitet” som avgör. Samhällen med mer jämlika, homogena samhällsstrukturer är mer eller mindre fria från stressrelaterade metabola sjukdomar, psykisk ohälsa och våldsbrott medan motsatsen gäller för samhällen med stor ekonomisk och social segregation. Jämför hur det var i Sverige på 1950- och 60-talet jämfört med hur det är nu.

Vacciners nytta?

Det har utvecklats ett brett spektrum av läkemedel och vacciner i rasande fart i dagens moderna samhälle. Det finns hundratals vacciner utvecklade mot olika svårare och mer lindriga sjukdomar. Ofta är dessa sjukdomar lokalt förekommande på jordklotet. Många sjukdomar som finns i Afrika och Asien finns inte i länder på norra halvklotet med kallare klimat. Det är självklart att människor på norra halvklotet inte behöver vaccineras mot dessa, såvida de inte tänker resa till länder där dessa sjukdomar förekommer.

Vacciner mot lindriga sjukdomar, exempelvis mot säsongsinfluensa, ska tillföras dem som anser sig behöva detta. Metabolt sjuka människor, gamla människor och människor som av olika orsaker har nedsatt immunförsvar behöver sådana vaccin men inte de människor som är friska.

Vid en pandemi med influensavirus (som exempelvis Covid 19) är det de metabolt sköra individerna som behöver isoleras och vaccineras. Men tyvärr ger inte ens vaccin ett helt säkert skydd för dem som redan är metabolt sköra. I efterhand kan vi se att många människor som vaccinerades med till och med tre till fyra vaccindoser ändå blev sjuka och dog medan många människor som inte tog vaccinet inte ens blev infekterade av viruset eller fick väldigt lindriga symptom.

Det är självklart att vacciner och andra läkemedel bör utvecklas och finnas tillgängliga för dem som behöver det. Men varje människa ska ha rätten att själv bestämma över vilka läkemedel, sjukvårdsbehandlingar och vacciner de behöver.

Personligt ansvarstagande för liv och hälsa är grunden

Just utvecklingen att tro att vi kan leva hur vårdslöst vi än vill och sedan begära att samhället och sjukvården ska ta hand om vår hälsa har spridit dig avsevärt i samhället. Det ser vi på de skenande sjukvårdskostnaderna och ökande läkemedels- och vaccintillverkningen. Ändå ökar den metabola sjukligheten med kroniska sjukdomar och även den psykiska ohälsan som debuterar hos människor redan i unga år.

Människor måste lära sig att själva ta ansvar för sin hälsa. Det är inte samhället eller staten som är ansvarig för vår hälsa. Samhället bör däremot se till att människor ska kunna ta sina egna prioriteringar när det gäller en sund och hälsosam livsstil i form av att det ska kunna vara ekonomiskt hållbart att även kunna leva ett sunt och naturnära liv. Just att kunna göra denna prioritering tycks ha fallit bort i vårt moderna samhällsmönster.

Mänskliga rättigheter gäller även hälsa

Det går inte att bestämma allt när det gäller hur människor ska vara. Under flera tusen år, då människor började leva i mer eller mindre civiliserade samhällen, har människors uppfattningar, tankemönster och levnadsformer skilt sig åt avsevärt. Men utvecklingen har hela tiden gått i riktning mot mer individuell frihet och rätten för människan att bestämma över sitt liv. Denna riktning går ej att brytas. I de mänskliga rättigheterna ingår även rätten för varje människa att bestämma över sin kropp och sina tankar. Alla människor känner någorlunda till sin egen hälsostatus och kan bestämma själv över vilka sjukvårdsbehandlingar, läkemedel och vacciner de behöver ha.

Det är självklart att vi själv bestämmer över vilken utbildning vi vill gå, vilket arbete vi tackar ja till att utföra och var vi vill bo. Precis lika självklart är det att alla människor har rätt att tycka och tänka vad de vill, rätt till sin sexuella läggning, rätt till att bestämma vem de vill ha sex med och kvinnor har rätt att bestämma om de ska föda ett barn eller inte. Sålunda är det självklart att alla människor har rätt att bestämma över sin kropp och sina tankar. Våra kroppar och tankar tillhör oss själv och det är bara vi själv som har rätten att bestämma över dem.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen