Detta är det femte inlägget i serien Hälsa av Andrea Kontros.
Den levande cellen är den minsta enheten som kan kallas för levande. Först utvecklades de encelliga levande varelserna som bara består av en cell.
I encelliga varelser sköter varje cell ensam sina livsnödvändiga funktioner såsom att ta upp näring från omgivningen, utsöndra restprodukter, syntes av proteiner och andra livsnödvändiga ämnen och att alstra energi genom att bryta ner näringsämnen. Proteinsyntesen i cellen sköts av organeller som kallas för ribosomer och energiförsörjningen som också kallas för cellandning sköts av organeller som kallas för mitokondrier. Encelliga levande varelser förökar sig genom delning där det av en cell bildas två likadana dotterceller.
Under många miljarder år fanns det endast encelliga levande varelser på jorden. Vissa av dem utvecklade fotosyntesen och kunde bilda glukos av koldioxid och vatten med hjälp av solens energi. Av dessa utvecklades växter. Vissa sorts celler livnärde sig på att äta andra celler. Av dessa utvecklades djur. En tredje sort av celler tog sin näring genom att bryta ner mineraler. Dessa celler gav senare upphov till svamparna.
Från en cell till flera i samarbete
När jorden var översållad av encelliga levande varelser, började vissa av dem ta fördel av att klumpa ihop sig i kolonier. Dessa cellkolonier utvecklade signalsubstanser som gjorde att de kunde kommunicera med varandra inom kolonin. Successivt specialiserade sig cellerna till att utföra vissa sorts funktioner i kolonin. På så vis utvecklades växter, djur och svampar.
Växter, djur och svampar är flercelliga varelser. Levande celler är den minsta levande beståndsdelen i flercelliga levande varelser. Olika funktioner såsom intag av näring, proteinsyntes, cellandning och utsöndring av avfallsprodukter sköts av specialiserade celler som ofta är sammansatta i organ. Förökningen av celler i flercelliga levande varelser sker precis som i encelliga levande varelser genom delning. Alla celler i flercelliga levande varelser har samma genetiska uppsättning som ursprungscellen (den befruktade äggcellen).
Hos evolutionärt högre stående flercelliga levande varelser sköts de livsnödvändiga funktionerna av organ. Intag av näring sker via munnen och utsöndring via analöppningen. Nedbrytning av födan sker i tarmsystemet. Intag av syre sker via gälar eller lungor. Transporten av både näringsämnen, syre, avfallsprodukter och signalämnen sköts av blodet.
Fortplantning och immunsystem
Evolutionärt högre stående levande varelser har utvecklat ett mer och mer avancerat fortplantningssystem där föräldrarnas arvsmassa kombineras på unika sätt för att få fram så varierade avkommor som möjligt.
Framför allt däggdjurens immunsystem har utvecklats till en avancerad försvarsmekanism med olika komponenter för att på bästa sätt kunna angripa och eliminera mikrober. Ett väl fungerande immunsystem sätter grunden för individens överlevnad.
Forskning har kommit fram till att människor dras till dofter av andra könet vars immunsystem är mest olik sin egen. På så sätt får avkomman ett mer varierat immunsystem och detta är fördelaktigt för individens motståndskraft.
Hjärnan både kontrollerar och styr funktionen av alla organ. Dels bearbetar hjärnan all information som kommer inifrån kroppen (exempelvis kroppstemperatur, blodtryck, syresättning, glukoshalt i blodet) men samtidigt bearbetar hjärnan all den information som kommer från omvärlden via våra sinnesorgan (det vi ser, hör, luktar, smakar och känner). Via all denna stora mängd information gör hjärnan blixtsnabba beslut genom att reagera på bästa sätt för att gagna individens överlevnad.
Principerna för naturligt liv grundas på att alla är unika
Således är livet grundat på parametrar som är unika för individen (genomet) och dessa nedärvda förutsättningar avgör hur individen reagerar på olika stimuli från omvärlden, dvs. intryck från sinnesorganen.
En individs reaktions- och tankemönster är sålunda helt unikt. Detta gör livet så mångfacetterat och varierat. Just variationsrikedomen och uniciteten är det som är så fantastiskt med levande varelser och livet i sig!
